Åter till vardagen!
Ja, Bulgarien är ett minne blott. Jag tittar på bilderna från resan tio gånger om dagen och skrattar för mej själv. Tänk hur fort något man längtat så mycket efter, är förbi. Jag minns när jag räknade ner dagarna ("Nu är det bara 48 dagar kvar!") och hur vi plötsligt satt på planet. Det var underbara dagar och mitt i allt var det över.
Nu känner jag att jag behöver planera in något annat kul för att stå ut med vardagen. Något som inte ligger allt för långt borta. Kanske en kortsemester till Getabergen är det man har råd med?
Nåja, jag har ju min gitarrkurs jag börjat med nu, det är kul! Var på första lektionen igår, tillsammans med morsan och hennes man Johan. Vi övade på några ackord och spelade några låtar. Hang down toyur head Tom Dooley... I natt jag drömde... Jag vill ha en egen måne... Fasen, jag hade hoppats på att få lära mej nåt fränt, typ Sweet child of mine. Aja, jag antar att man måste börja från grunden (och sen kanske inte den låter så hip på aukustisk gitarr.)
Har börjat praktiken också, i en femma. De hade mattelektion idag och jag satte mej med två killar som skulle lösa en klurig extrauppgift som löd såhär:
"Kajsa har 270 kr i fem -och tioslantar. Hon har fyra gånger mer femmor än tior. Hur många slantar har hon av varje valör?"
Det kan ju inte vara så svårt att räkna ut, tänkte jag. Femmans matte. Grabbarna började klura och räkna, kliade sig i skallarna och själv satt jag och tänkte... Ehm... hur ska man räkna ut det där? Jag bad om en penna och ett papper och började gnugga geniknölarna. De hade tydligen växt sig för stora och blockerade nån slags nerv, för jag kunde banne mig inte lösa problemet! Jag tittade nervöst på killarna och hoppades verkligen att de inte skulle hinna lösa uppgiften innan mej. Det vore smått pinsamt. Efter att ha dividerat, multiplicerat och subraherat en lång stund utan resultat tog jag till det bästa sättet. Att rita. Jag ritade upp några tior (runda cirklar med 10 i varje) och ritade fyra femmor under varje. Jag adderade summan och fortsatte rita tills jag kom upp till 270. Stolt kunde jag meddela killarna att jag löst problemet. "Huuur gjorde du det?" frågade de. Eh, vad skulle jag svara? Jag visste knappt vilket räknesätt jag använt, nåt med gånger tror jag ialla fall.
Jamen, lös det själv då! Säg till när du har svaret!
Nu känner jag att jag behöver planera in något annat kul för att stå ut med vardagen. Något som inte ligger allt för långt borta. Kanske en kortsemester till Getabergen är det man har råd med?
Nåja, jag har ju min gitarrkurs jag börjat med nu, det är kul! Var på första lektionen igår, tillsammans med morsan och hennes man Johan. Vi övade på några ackord och spelade några låtar. Hang down toyur head Tom Dooley... I natt jag drömde... Jag vill ha en egen måne... Fasen, jag hade hoppats på att få lära mej nåt fränt, typ Sweet child of mine. Aja, jag antar att man måste börja från grunden (och sen kanske inte den låter så hip på aukustisk gitarr.)
Har börjat praktiken också, i en femma. De hade mattelektion idag och jag satte mej med två killar som skulle lösa en klurig extrauppgift som löd såhär:
"Kajsa har 270 kr i fem -och tioslantar. Hon har fyra gånger mer femmor än tior. Hur många slantar har hon av varje valör?"
Det kan ju inte vara så svårt att räkna ut, tänkte jag. Femmans matte. Grabbarna började klura och räkna, kliade sig i skallarna och själv satt jag och tänkte... Ehm... hur ska man räkna ut det där? Jag bad om en penna och ett papper och började gnugga geniknölarna. De hade tydligen växt sig för stora och blockerade nån slags nerv, för jag kunde banne mig inte lösa problemet! Jag tittade nervöst på killarna och hoppades verkligen att de inte skulle hinna lösa uppgiften innan mej. Det vore smått pinsamt. Efter att ha dividerat, multiplicerat och subraherat en lång stund utan resultat tog jag till det bästa sättet. Att rita. Jag ritade upp några tior (runda cirklar med 10 i varje) och ritade fyra femmor under varje. Jag adderade summan och fortsatte rita tills jag kom upp till 270. Stolt kunde jag meddela killarna att jag löst problemet. "Huuur gjorde du det?" frågade de. Eh, vad skulle jag svara? Jag visste knappt vilket räknesätt jag använt, nåt med gånger tror jag ialla fall.
Jamen, lös det själv då! Säg till när du har svaret!
Bulgaria!
Nej, någon förbättring av vädret blev det inte under veckan som vi var i Bulgarien. Men vi led inte, vi roade oss på annat sätt!
På onsdagen träffade vi på tre svenskar på hotellet, eller finlandsbördiga svenskar. Jani, hans tjej Linda och deras kompis Vesa (Pättrick som han senare kom att kallas). Vi var överens om att Primorsko var ett rätt dött ställe, och att vi tillsammans ville göra det lite roligare.
VI fick många andra nya vänner under veckan också. Veni, som jobbade i strandbaren och lärde oss fula ord på bulgariska. Metodi, ägaren av Extacy bar, där vi satt och drack zagorka kvällarna i ända. Zagorka är den godaste ölen i Bulgarien, och billig! Ca 7 kronor för en halvliter, det är najs. Ni kan ju tänka er att det konsumerades en del. Metodis bartender hette Ivan, och var världens sötaste och gladaste kille. Men han hyschade åt oss när jag satt och skrålade: "Hämä häma häkki" (imse vimse spindel på finska) och alla andra vrålade av skratt!
I hotellreceptionen jobbade Niki, en söt och snäll kille som visade oss till ett bra matställe där vi käkade kyckling och blev serverade av en kille som vi kallade Sexy-lips. Bulgarer var faktiskt mycket vackrare än vad jag hade väntat mej!
Emilia i respan var också en skittrevlig tjej, hennes kollega Mariana likaså. Mariana hade världens sötaste dotter, Antonia som var 12 år. Hon hängde med överallt, t o m när personalen på hotellet hade disco i källaren. Vi var ju inte sena att hänga på där heller för att försöka få oss en dans med den snygga massören Plamon (som Tessa besökte två gånger för lite avslappning, haha). Vi tröttnade dock och gick vidare till nattklubben Sottos, det populäraste stället i Primorsko. Där dansade vi ålnajtlång, innan Linda blev trött och ville gå hem till hotellet. Hon ville dock inte gå ensam, så jag lovade att följa henne för att sen gå tillbaka till Sottos. På vägen stötte vi på två killar, bulgarer med knagglig engelska, som undrade om vi ville åka med dem i deras bil. "Jonääää" tänkte vi och sa att vi nog kunde gå de 600 metrarna till hotellet. Killarna insisterade på att skjutsa oss, vi började känna obehag och försökte ta oss förbi för att kunna gå till hotellet. Den ene ville inte släppa förbi oss, vi fick försöka mota undan honom medan han babblade på på bulgariska. Den andre killen försökte övertala sin kompis om att låta oss gå, men han blev mer och mer förbannad. Vi visste inte hur vi skulle bära oss åt för att bli av med killen, han tänkte helt enkelt inte låta oss gå!
Jag funderade på att försöka slå ner dej jäveln, lite krallig är man ju ändå och har viss boxteknik... men tänk om jag skulle missa, eller få in ett klent slag. Nä, det fick bli det vanliga tjej-tricket: skriiiiiiiiiiiiiiiiiiik så mycket du orkar och kan! Det gjordet jag, minst 150 decibel, och killen stack som en skrämd katt med svansen mellan benen.
Lite skärrade vandrade jag och Linda vidare i natten, när vi hörde en gäll fylleröst. Tessa, med Ivan i släptåg! Vi ropade på henne och hon skrek tillbaka "Var i helvete har ni varit??" När hon sagt det rullade det en polisbil upp bredvid oss. "Problems?" frågade dom och vi fick berätta om vad som hänt, tur att Ivan var med oss och kunde översätta. Vi fick poliseskort till hotellet och det kändes skönt.
Dagen efter var det någorlunda vackert väder och vi låg på stranden och spanade in badvakterna som grävde upp badvaktstornen och lyfte upp dem på sin risiga traktor. Vi hängde i baren och snackade med Veni, drack zagorka och badade i svarta havets bautastora vågor. Vi höll på att garva ihjäl oss när Jani efter att en megavåg sköljt över oss ropade: "Om nån hittar Vesas linser, så säg till!" Tur att Vesa hade endagslinser, för han tappade dem varje gång vi simmade.
Det var röd flagg på stranden, vilket betydde att det var riskfyllt att bada p g a undervattensströmmarna. På stranden sprang det hemlösa hundar som vi klappade, trots risk för rabies och loppor! En liten jycke hade grävt sig en grop och lagt sig tillrätta där i solen.
Massage hade de också på stranden, vi fick special pris. 10 leva för en halvtimme, alltså ca 50 kronor. Jäklar vilken benknäckarmassage det var. Killen som masserade oss vägde ca 100 kg och var inte varsam. Men det gjorde fint för ryggen när han rätade ut den och knäckte ut alla knotor.
Vi hade beslutat oss för att söndagen och måndagen skulle bli bira-fria dagar.. mej oj, hur det kan gå. Söndagen gick vi och la oss rätt tidigt, trötta efter en shoppingtur till Bourgas i en sliten lokalbuss. På vägen stod det grisar, åsnor och kycklingar, så chaffisen fick tuta hela tiden för att de skulle flytta på sig. Tessa var bakis och höll på spy flera gånger, innan hon la sig i mitt knä för att stilla illamåendet. I Bourgas var det kallt och rått... vi orkade inte med mycket, utan återvände till Primorsko efter några timmar.
Men måndagen började i strandbaren och slutade återigen på Extacy bar, där Metodi slängde upp shot efter shot på bordet och vi njöt i FULLA drag :) Att han bjöd på allt vi drack, var ju inte helt tokigt heller. Sen vaknade man rätt risig på avresedagen, tisdagen, men kunde trots allt ta sej ner för att äta frukost. Jag kan berätta att vi åt frukost tre dar av sju, för vi tog oss aldrig upp så tidigt! Det mest jävliga var att det samma dag vi skulle åka var strålande sol och jättevarmt, just our luck.... Vi vägrade solen, Vesa slet luvan över huvudet och tog på sig sina "äkta" ray bans han inhandlat för typ en tia.
Det kändes vemodigt att lämna Bulgarien och alla nya vänner vi fått. Vi gjorde oss kända i Primorsko, och blev nog rätt saknade vi med. Återigen på planet, och landade på Arlanda, där Tessa sa att hon skulle hämta upp sin karaktär som hon visst tappat på vägen, hahah. Det var ialla fall evigheter sen jag hade så kul och skrattade så mycket.
Nåja, jag har ett gäng email addresser och massa minnen med mej från resan. Här kommer också en liten bulgarisk ordlista:
dobar den - goddag
leka nojsit - godnatt
kade e toiletnata? - var är toaletten? (Oftast undvek man dock toaletterna, eftersom de var bland de äckligaste jag sett. På vissa ställen var det bara ett hål i golvet, och ofta fanns varken toalettring eller toapapper. Men måste man gå, så måste man...)
nazdrave - skåååål!
kolko struva? - vad kostar det?
tsi tsi - tuttar
zadnick - rumpa
obicham te - jag älskar dej
momchita - tjej
sliva - eh... mus?
korr - snopp!
Dovijdane! (på återseende)
Jenny
På onsdagen träffade vi på tre svenskar på hotellet, eller finlandsbördiga svenskar. Jani, hans tjej Linda och deras kompis Vesa (Pättrick som han senare kom att kallas). Vi var överens om att Primorsko var ett rätt dött ställe, och att vi tillsammans ville göra det lite roligare.
VI fick många andra nya vänner under veckan också. Veni, som jobbade i strandbaren och lärde oss fula ord på bulgariska. Metodi, ägaren av Extacy bar, där vi satt och drack zagorka kvällarna i ända. Zagorka är den godaste ölen i Bulgarien, och billig! Ca 7 kronor för en halvliter, det är najs. Ni kan ju tänka er att det konsumerades en del. Metodis bartender hette Ivan, och var världens sötaste och gladaste kille. Men han hyschade åt oss när jag satt och skrålade: "Hämä häma häkki" (imse vimse spindel på finska) och alla andra vrålade av skratt!
I hotellreceptionen jobbade Niki, en söt och snäll kille som visade oss till ett bra matställe där vi käkade kyckling och blev serverade av en kille som vi kallade Sexy-lips. Bulgarer var faktiskt mycket vackrare än vad jag hade väntat mej!
Emilia i respan var också en skittrevlig tjej, hennes kollega Mariana likaså. Mariana hade världens sötaste dotter, Antonia som var 12 år. Hon hängde med överallt, t o m när personalen på hotellet hade disco i källaren. Vi var ju inte sena att hänga på där heller för att försöka få oss en dans med den snygga massören Plamon (som Tessa besökte två gånger för lite avslappning, haha). Vi tröttnade dock och gick vidare till nattklubben Sottos, det populäraste stället i Primorsko. Där dansade vi ålnajtlång, innan Linda blev trött och ville gå hem till hotellet. Hon ville dock inte gå ensam, så jag lovade att följa henne för att sen gå tillbaka till Sottos. På vägen stötte vi på två killar, bulgarer med knagglig engelska, som undrade om vi ville åka med dem i deras bil. "Jonääää" tänkte vi och sa att vi nog kunde gå de 600 metrarna till hotellet. Killarna insisterade på att skjutsa oss, vi började känna obehag och försökte ta oss förbi för att kunna gå till hotellet. Den ene ville inte släppa förbi oss, vi fick försöka mota undan honom medan han babblade på på bulgariska. Den andre killen försökte övertala sin kompis om att låta oss gå, men han blev mer och mer förbannad. Vi visste inte hur vi skulle bära oss åt för att bli av med killen, han tänkte helt enkelt inte låta oss gå!
Jag funderade på att försöka slå ner dej jäveln, lite krallig är man ju ändå och har viss boxteknik... men tänk om jag skulle missa, eller få in ett klent slag. Nä, det fick bli det vanliga tjej-tricket: skriiiiiiiiiiiiiiiiiiik så mycket du orkar och kan! Det gjordet jag, minst 150 decibel, och killen stack som en skrämd katt med svansen mellan benen.
Lite skärrade vandrade jag och Linda vidare i natten, när vi hörde en gäll fylleröst. Tessa, med Ivan i släptåg! Vi ropade på henne och hon skrek tillbaka "Var i helvete har ni varit??" När hon sagt det rullade det en polisbil upp bredvid oss. "Problems?" frågade dom och vi fick berätta om vad som hänt, tur att Ivan var med oss och kunde översätta. Vi fick poliseskort till hotellet och det kändes skönt.
Dagen efter var det någorlunda vackert väder och vi låg på stranden och spanade in badvakterna som grävde upp badvaktstornen och lyfte upp dem på sin risiga traktor. Vi hängde i baren och snackade med Veni, drack zagorka och badade i svarta havets bautastora vågor. Vi höll på att garva ihjäl oss när Jani efter att en megavåg sköljt över oss ropade: "Om nån hittar Vesas linser, så säg till!" Tur att Vesa hade endagslinser, för han tappade dem varje gång vi simmade.
Det var röd flagg på stranden, vilket betydde att det var riskfyllt att bada p g a undervattensströmmarna. På stranden sprang det hemlösa hundar som vi klappade, trots risk för rabies och loppor! En liten jycke hade grävt sig en grop och lagt sig tillrätta där i solen.
Massage hade de också på stranden, vi fick special pris. 10 leva för en halvtimme, alltså ca 50 kronor. Jäklar vilken benknäckarmassage det var. Killen som masserade oss vägde ca 100 kg och var inte varsam. Men det gjorde fint för ryggen när han rätade ut den och knäckte ut alla knotor.
Vi hade beslutat oss för att söndagen och måndagen skulle bli bira-fria dagar.. mej oj, hur det kan gå. Söndagen gick vi och la oss rätt tidigt, trötta efter en shoppingtur till Bourgas i en sliten lokalbuss. På vägen stod det grisar, åsnor och kycklingar, så chaffisen fick tuta hela tiden för att de skulle flytta på sig. Tessa var bakis och höll på spy flera gånger, innan hon la sig i mitt knä för att stilla illamåendet. I Bourgas var det kallt och rått... vi orkade inte med mycket, utan återvände till Primorsko efter några timmar.
Men måndagen började i strandbaren och slutade återigen på Extacy bar, där Metodi slängde upp shot efter shot på bordet och vi njöt i FULLA drag :) Att han bjöd på allt vi drack, var ju inte helt tokigt heller. Sen vaknade man rätt risig på avresedagen, tisdagen, men kunde trots allt ta sej ner för att äta frukost. Jag kan berätta att vi åt frukost tre dar av sju, för vi tog oss aldrig upp så tidigt! Det mest jävliga var att det samma dag vi skulle åka var strålande sol och jättevarmt, just our luck.... Vi vägrade solen, Vesa slet luvan över huvudet och tog på sig sina "äkta" ray bans han inhandlat för typ en tia.
Det kändes vemodigt att lämna Bulgarien och alla nya vänner vi fått. Vi gjorde oss kända i Primorsko, och blev nog rätt saknade vi med. Återigen på planet, och landade på Arlanda, där Tessa sa att hon skulle hämta upp sin karaktär som hon visst tappat på vägen, hahah. Det var ialla fall evigheter sen jag hade så kul och skrattade så mycket.
Nåja, jag har ett gäng email addresser och massa minnen med mej från resan. Här kommer också en liten bulgarisk ordlista:
dobar den - goddag
leka nojsit - godnatt
kade e toiletnata? - var är toaletten? (Oftast undvek man dock toaletterna, eftersom de var bland de äckligaste jag sett. På vissa ställen var det bara ett hål i golvet, och ofta fanns varken toalettring eller toapapper. Men måste man gå, så måste man...)
nazdrave - skåååål!
kolko struva? - vad kostar det?
tsi tsi - tuttar
zadnick - rumpa
obicham te - jag älskar dej
momchita - tjej
sliva - eh... mus?
korr - snopp!
Dovijdane! (på återseende)
Jenny
Bulgarien dag 1
Forsta intrycket av Bulgarien var sadar... vi landade i Bourgas idag pa formiddagen och satte oss pa minibussen som skulle ta oss till Primorsko. I bussen var det jag och Tessa och fem andra resenarer, vi tankte genast att det nog bara var de rika som fick aka pa den bussen, de som skulle till ett fyrstrjarnigt hotel. Men ack vad vi tog miste. Vi kom langre och langre ut i buschen, pa vagen sag vi slitna kakar och sunkiga mackar. Till sist stannade bussen i en liten stad, helt dott... att vadret var mulet och blasigt och kallt gjorde inte saken battre. Hotellet var fint och vi installerade oss och hungriga som vi var bestamde vi oss for att ata en bit mat pa grannhotellets restaurang. Mmmm.... hungriga, bestallde in kycklingspett. Besvikna igen. Ett enda javla grillspett, utan nagot ris eller nanting till. Olen stillade den varsta hungern ialla fall, och notan for middagen gick pa 6 leva, alltsa ungefar 30 kronor, sa det var inte sa farligt. Vi borjade inse att vi nog hamnat pa det lugnaste omradet, dit alla barnfamiljer och penschisar aker. Sunny beach, som ar partystallet, dit alla andra ungdomar aker, ligger atminstone 2 timmar harifran. Vi kande oss lite molokna. Vi tankte anda att vi maste gora det basta av situationen och gick ner pa stan. En liiiiten stad. Nagra fa butiker och pubar. Vi satte oss och tog en ol pa buben och forsokte konversera med bartendern pa bulgariska. Viktigast att kunna ar: Tack - blagodaria, skal - nazdrave och var ar toalettten - kade e toaletna. Mjaa... toaletten pa just det stallet var riiiiiktigt sunkig, luktade piss, utan toalettring och inget toapapper.
Vi har anda inte hunnit utforska staden sa mycket, det finns mer att se annu, och hoppas att vi upptacker att det inte var sa himla daligt har anda. Vi kommer nog ialla fall att ta oss in till Bourgas for lite shopping och till Sunny beach for lite nattliv. Nu ska vi dra vidare! Tune in next time for more from Bulgaria!
Puss o kram
Vi har anda inte hunnit utforska staden sa mycket, det finns mer att se annu, och hoppas att vi upptacker att det inte var sa himla daligt har anda. Vi kommer nog ialla fall att ta oss in till Bourgas for lite shopping och till Sunny beach for lite nattliv. Nu ska vi dra vidare! Tune in next time for more from Bulgaria!
Puss o kram
smått och gott
Håller på packar för fullt här, imorrn bär det av. Eller egentligen på tisdag morgon. Då lyfter flyget (förhoppningsvis, fasen jag är nog lite flygrädd) mot Bulgarien! Vad ska man ha med sig? Jag är inte resvan, så jag frågade min reskompis Tessa. "Satsa på så lite som möjligt" fick jag till svar. Hon menade att resväskan inte får vara allt för full när man åker, för på nåt sätt så har man alltid samlat på sig en hel del grejer när det är dags att åka hem. "Underkläder och sånt tvättar man upp i handfatet, så det räcker med två-tre par trosor" sa Tessa. Jag antecknade. "Och bikinitrosorna får man väl skölja upp också, annars blir det cement i dom" sa hon. Jag grimaserade illa och funderade på om det kanske finns billiga bikinitrosor att köpa i Bulgarien. Ja, allt verkar ju vara billigt där. Jag och Tessa har kollat upp lite priser på förhand på de viktigaste varorna. En öl, till exempel får man pynta 8 kronor för, inte sååå farligt. Sen läste jag att en flaska sprit kostar 3 lev, alltså ca 15 kronor. Funkar det också. Ja, barrundorna kommer att bli många och långa, men vi har bestämt oss för att göra lite vuxensaker också, till exempel åka till Nessebar och kolla på 40 kyrkor. Gäääässsppp.... Fota lite bilder som man kan visa för farmor, när hon undrar vad vi gjort hela veckan. Nejmen, det kan ju vara en upplevelse faktiskt. Undrar om de har öltält utanför kyrkorna...
För övrigt försökte jag få lite vuxenpoäng idag. Vi plockade nämnligen en massa lingon igår, jag och Joel och bestämde oss för att göra sylt av dem. Rensade och klara placerade jag lingonen i en kastrull och hällde på den i kokboken angivna mängden vatten, 1, 5 liter. Lingonen kokade och sen var det dags att hälla i socker. Röra, röra, men sån här konsistens ska inte sylt ha väl? Det såg mer ut som en lingonsoppa. Jag tänkte att jag kunde sätta i lite potatismjöl för att soppan skulle bli sylt. Tja, det blev ju lite bättre, men fortfarande var sylten rätt lös. Jag kollade i kokboken igen och upptäckte mitt misstag. Det var inte 1, 5 liter vatten, utan deciliter! Suck ja... det var bara att sila bort överflödigt vatten och det blev inte mycket sylt kvar. Räcker knappt till att smaksätta en portion gröt.
Mamma ringde idag och frågade om jag skulle hänga med på gitarrkurs. Jippiiii, vad roligt. Två terminer pågår kursen och jag som nästan gett upp mitt knäppande på egen hand hoppas nu på att bli en fullfjädrad gitarrist.
Nä, nu ska jag laga käk och fortsätta packandet. Pass, pengar och pikinitrosor, det är det viktigaste!
För övrigt försökte jag få lite vuxenpoäng idag. Vi plockade nämnligen en massa lingon igår, jag och Joel och bestämde oss för att göra sylt av dem. Rensade och klara placerade jag lingonen i en kastrull och hällde på den i kokboken angivna mängden vatten, 1, 5 liter. Lingonen kokade och sen var det dags att hälla i socker. Röra, röra, men sån här konsistens ska inte sylt ha väl? Det såg mer ut som en lingonsoppa. Jag tänkte att jag kunde sätta i lite potatismjöl för att soppan skulle bli sylt. Tja, det blev ju lite bättre, men fortfarande var sylten rätt lös. Jag kollade i kokboken igen och upptäckte mitt misstag. Det var inte 1, 5 liter vatten, utan deciliter! Suck ja... det var bara att sila bort överflödigt vatten och det blev inte mycket sylt kvar. Räcker knappt till att smaksätta en portion gröt.
Mamma ringde idag och frågade om jag skulle hänga med på gitarrkurs. Jippiiii, vad roligt. Två terminer pågår kursen och jag som nästan gett upp mitt knäppande på egen hand hoppas nu på att bli en fullfjädrad gitarrist.
Nä, nu ska jag laga käk och fortsätta packandet. Pass, pengar och pikinitrosor, det är det viktigaste!