jeneli

Har glömt anmäla mig till tentajäveln. Hur kan jag glömma det?!
Hoppas de godtar sena anmälningar, annars kan jag se mig pissad i ögat.



Jävlar!

Nåt har flugit i mig. Men det är nåt bra!

Jag har mycket bråte i mina köksskåp och efter jag skruvade ner skåpluckorna igår, syntes ju all skit.

Jag fick brått.

Tänk om någon kommer hit och ser vad jag har i t ex "tallriksskåpet".... eller pja. Tallrikar är det jag har minst av i det skåpet, jag väljer istället att kalla det "allskåpet".
Hursomhelst, jag började röja. Var sak på sin plats. Och jag fortsatte röja, skåp för skåp. Och nu är det så fint och städat så jag knappt vill sätta dit nå nya luckor. När jag väl höll på sortera och torka rent, städade jag kylskåpet, på vägghyllorna i köket och så rensade jag i allt bråte som låg på micron. Jag städade t o m ur städskåpet, för att få plats med diverse prylar som jag tror passar att ha i ett städskåp, t ex hink, Enjomoppen och städdukar.

Medan jag höll på att feja som ivrigast kom jag på vad det var jag egentligen gjorde.
Jag vårstädade!

Nöjd :)

Allt löser sig. Och alltid i grevens tid. Varför ändra på ett vinnande koncept?

Igår var jag till Esso och fick hjälp med att rikta Carros sneda lampa och de lampor som inte lyste alls fungerar numer!
Imorse ringde jag motorfordonsbyrån och efter en stunds flirtande med växeltelefonisten lyckades jag få en besiktningstid kl 14 idag.
Tjohoo, vi kommer att rulla lagligt!

Den här grå dagen ska jag underhålla mig genom att läsa forskningshandboken.

Idag trodde jag att jag skulle få plocka upp ca 20 mjölktänder från hallgolvet.
Min lille clown, med röd näsa och vit runt munnen, var redo för att åka till dagsiets vårfest. En clown skulle vara huvudnumret på festen och Joel nappade såklart på clown-temat. Innan vi åkte skulle han visa lite clownerier för mig. Han visste nog att clowner kunde stå på händer och eftersom han målat sig och hade hatt, kunde han naturligtvis också göra det!

Med fasa i blick ser jag hur Joel sätter händerna i golvet och kastar upp benen rätt i luften. Armarna viker sig under den lilla kroppen och som i slowmotion träffar munnen golvet med en stor jävla smäll.

Sen kom vrålet. 

Och sen kom blodet... forsande!

När jag försäkrat mig om att inga tänder var lösa och att läppen inte behövde sys, tog det en kvart att lugna ner det stackars barnet. När det värsta onda gått över skulle han ha nytt clownsmink, som ju rinnit bort med tårarna. Sen kunde han konstatera att den där läppen matchade hans image, eftersom clownar är klantiga och slår sig ofta.

Festen blev lyckad trots den olyckliga starten.
Och mitt i bland alla dagisbarn, föräldrar och syskon sprang det en lycklig liten clown med ballongsvärd, svart hatt och en väldigt stor läpp.

Paus!
En sväng till Avancia och pumpa bort musarmen och datanacken.

Idag regnar det. Härligt, då behöver jag inte sitta och titta längtansfullt ut genom fönstret, utan kan nöjt stanna med röfen parkerad på datastolen och fnula på epistemologiska ställningstaganden och huruvida det är fonesis eller techne som passar bäst in i min lektionsplanering som ska bifogas tentan. Det ryker ur örona och luktar duktigt bränt, kan jag medge!

Bakgrundsmusiken idag består av lite Manic Street Preachers, The Killers, Snowpatrol och Hinder.

Maggan, tyvärr har vi inte Read my mind som stretchlåt på pumpen, men jag kommer absolut att föreslå den idag!



Later.

Jag blev tvungen att dra för persiennerna idag, så jag skulle slippa se solstrålarna genom fönstret som förmodligen skulle påminna mig om att vädret var strålande, att jag borde gå ut, sitta med smala ögon på någon uteservering och sörpla kaffe eller ta en cykeltur.

Istället har jag suttit isolerad här inne. Fastlimmad med tentan framför burken. Hundra böcker och papper kringspridda. Det enda jag har ätit är lite kokt broccoli, en pirog och två bitar sill i gräddfil. Jag tog faktiskt en promenad med Seidi på eftermiddagen och blev sen tvungen att ta ett bad. Det är som att skärmens ljus stimulerar fettproduktionen, för under dagen har hyn blivit allt blankare och halare och håret hängde i flottiga stripor fastklistrade längs kinderna. Händerna var kladdiga och jag kände mig hålögd och utmärglad när jag sjönk ner i badet. Mmmmmsköönt och riläxing.

Sen var jag igång igen och tiden försvann. Tills nyss, då jag var ut och det hade regnat och det doftade sådär härligt somrigt. Jordigt och växtligt... grönt på nåt sätt.

Men nu har jag pejl på det här. Det ska nog gå vägen!

Joels längtan efter en riktig skateboard är stor. Han bestämde sig för att ta saken i egna händer och tjäna ihop till en själv. Han och kompisen Marcial funderade länge på hur man kunde tjäna lite snabba cash och de kom på att de kunde gå runt och knacka dörr och trolla för folk. 10 cent skulle det kosta för att få se "The Copperfields" magiska framträdande. De övade på mig med egenhändigt påhittade trix: Kapsyler på en knivvässare, "gummiboll" blir ballong och bollen i koppen. Jag var generös och gav 400% i dricks - så bra var det!
Killarna gav sig iväg. Efter en timme återvände de och var nöjda med förtjänsten:
70 cent och några karameller.

Fattar inte hur David Copperfield och Joe Labero kan vara så rika med den usla timlönen...

Denna dag har jag inte sparat det bästa till sist.

Jag började med att skutta iväg till posten och hämta ut mitt H&M paket. Stuttade vidare hem med stor påse i handen och hund i koppel. Rätt nöjd över de flesta av plaggen, men jag kan bjuda ut en söt, vit, kortärmad skjorta i strl 38.
Efter en slurk kaffe trampade jag iväg till Mariebads spaavdelning för en helkroppsmassage. Det blev en riktig genomkörare från rumpan och uppåt. Jag fick rådet att stretcha nacken lite oftare och att träna vänstersidan, för jag har mkt större muskelmassa på högra sidan av ryggraden.

Så nu återstår det mindre roliga... plugget.

Senare ska jag till Mariebad igen, denna gången för att "simma" tillsammans med Joel. Baktanken är att jag ska skrubba den lilla skitungen från topp till tå, doppa honom i klor, låta honom svettas i bastun en stund och sen skrubba lite till.

Fick jobba ett par timmar idag medan den ordinarie Robertspersonalen hade möte.
Mitt i allt står en glad tjej vid disken och ler förväntansfullt.
"Hej" säger jag med den glada servicerösten och knappar in mitt expiditnummer i kassan, tittar på henne och väntar på beställning.
"Hej" säger hon och ler fortfarande.

Paus. Vi står och glor på varann en stund, leendes.

"Ja, jag ska provjobba här idag, men jag är lite tidig" säger hon till sist.
"Jahaaa" utbrister jag överdrivet och låtsas att jag väntat henne. Minns att jag hörde nåt om nån provjobbare i förbifarten igår, men man glömmer så lätt ju!
Varmt välkomnande visar jag in henne och förser henne med ett skitigt förkläde. Sen får hon rengöra Slushmaskinerna, plocka disk och lära mig hur man skär citron på riktigt. Hon går tydligen hotell och restaurangskolan, och där står jag och ska lära henne laga sallader.

Efter ett par timmar fick jag gå hem och lämna provjobbarn med Marielle. Det blev ett par timmar vid forskningsboken innan jag hämtade Joel, som absolut ville åka och skejta. Vi cyklade till skejtparken. Jag hade packat ner hörlurarna och frukt och väntade mig en skön stund med gräs i håret, sol i fejset, bra musik i öronen och grönt äpple i truten.
"Mammaaaaaa... det gåååååår inteeeeee. Skejtboarden är för liiiiiiten, hjulen är för dåååååliga, jag kaaaaaan inte, buhääää, buuuäääähhhh!"

Cyklade hem morrandes och fick till på köpet fixa Joels kedja som hoppade ur två gånger.

Lax, god sallad, morötter i ugn och potatis till middag gjorde mig snäll och glad igen.
En stund i forskningsboken nu.

Jag har insett att min coola jag-gör-den-sen-inställning kommer att straffa sig om jag inte lägger in en högre växel.
Jag kommer att bli tvungen läsa forskningsmetodik samtidigt som jag bläddrar igenom alla böcker om pedagogiskt arbete och hur jag ska klara det utan två huvuden och fyra armar är för mig en gåta.

Jag har gått ut starkt idag och betat av ett kapitel i forskningsboken samtidigt som jag lagat kvällsmat, vinkat av Seidi som fick gå promenad med Catta, pratat ut med min son som inte kunde sova och låg och grubblade över hur han ska hantera de jobbiga småbarnen på dagis och till sist nattat honom.

Kvällsprosan blir Samhällsvetenskapens förutsättningar.

Åh, vad jag kommer somna gott! :)

Idag har jag vuxit flera meter som människa!
Otroligt vad glad och nöjd man blir när man får lite beröm!
Och får man mycket beröm flera gånger under en och samma dag, gör det en nästan lite mallig! 

"Värst vad du står och bröstar upp dig" sa Catta på jobbet idag när jag stod och sköljde koppar i diskhon. 
"Jaså, gör jag?" log jag och vispade ivrigt runt med diskborsten.
"Ja, eller så har du bara bra hålling" funderade hon.

Med positiv feedback får man även god hållning :)

Härnösand visar sig verkligen från sin bästa sida denna vecka. Solen har gassat alla dagar och även om det är lite kyligt i luften, så njuter vi av vädret!

Igår var det lite party hos tjejerna på Lyan, M hade fyllt 30 och det måste vi fira såklart. Kvällen blev dock ung. Som duktiga flickor låg vi i våra sängar på Hospis före kl 24.

Imorrn bär det av till Stockholm!

Sitter i startgroparna här.

Jag tror jag har varit lite extra spänd, eller kanske t o m förväntansfull, inför denna Härnösandsresa. Jag har  nämnligen förberett mig noga och tvättat kläder i tid (så jag slipper ha dem nedpackade i plastpåsar och hänga på tork när jag kommer fram), jag har prydligt plockat ihop mina arbeten som jag ska ha med, jag har tagit ut pengar och tankat bilen så jag säkert kommer ända fram till Berghamn och jag har lagat matsäck som ska räcka hela resan.

Kör man tretimmarsdieten och önskar nyttiga alternativ, är det bäst att ha mat med sig. Ybuss har fortfarande inte hakat på GI-trenden, utan serverar bara tunnbröklämmor och mazariner under färden. Och hur skulle en mazarin till middag se ut i min matdagbok?! Fy vale!
Under veckan ska jag också försöka motstå nudellunchen hos Greken och de där eviga pizzamiddagarna, det som även kallas härnösandsdieten. Till härnösandsdieten är det endast öl till maten som gäller. Och kvällsmålet består av tre glas rötjut. Men jag har beslutat att jag kan göra ett undantag där... hur osocial vore jag inte om jag hoppade över ölen och pilkastningen på Pub Bittens?
Hursomhelst ska det bli skitkul att träffa mina kära rumskamrater igen; Jenny Röv och Maggan med Pitten.

Nu ska jag packa klart, äta och bajsa. Sen borde jag småningom vara klar för avfärd!
Hejjååå!

Jag har insett hur mycket tid jag spenderar på att tänka på just tid.

På morgonen är mobialalarmet inställd på en viss tid. Jag kliver upp och försöker väcka Joel så vi ska hinna till dagis i tid. Jag äter lunch en viss tid. (Detta är enbart för mitt eget välbefinnande, eftersom jag annars förmodligen skulle ta lunch en timme efter frukost.) Jag hämtar Joel en viss tid. Jag lagar middag en viss tid. Jag motsätter mig hans önskan om att få åka och leka med sin kompis B, eftersom "det blir för sent". Sen gnatar jag på honom att det "är dags att lägga sig, klockan är mycket". Senare på kvällen tycker jag det är sent och att jag måste sova så jag orkar upp i tid. Sen börjar hela tidscykeln om från början igen.

Men nu är det ju faktiskt så att man bara har 24 timmar på ett dygn och på ett eller annat sätt måste man rätta sig efter den tid som finns, just för att hinna med. Fast samtidigt som jag har full kontroll över dygnets timmar och låter dem styra det mesta jag gör, är jag expert på att "slösa" bort tiden på mindre "nyttiga" saker. Och jag har kommit till en betydelsefull insikt: tiden går inte att spola tillbaka. Vissa av er kanske redan har förstått det, men jag har tänkt för mycket på min dygnsrytm, att jag glömt den tid jag slösat bort genom att se fram emot lunchen samma dag kl 13 och funderat på att "nu är det bara två timmar kvar tills jag ska åka och träna". Vad har jag t ex gjort av de 10 veckorna jag hade till förfogande att läsa kurslitteratur och slutföra uppgifter?

Och det är här det jobbiga med tiden kommer in - när det finns för lite av den.