Skön julafton!
God Jul, gott folk!
Jag inledde årets julafton med att stiga upp i ottan, inte för att åka till någon julkyrka i tonerna till bjällerklang, utan för att dra på jobb. Öppnade, sket i att baka, tänkte att det blir ju hur lugnt som helst. Vem fan fikar på julafton? Det var MÅNGA! Jag insåg efter dagens slut att folk inte alls håller sig hemma i myspyjamas på julaftonsdagen. Nä. De ska ut och promenera, handla sistaminutenklappar och så fika förstås. Det kryllade av folk på stan och ungefär en tredjedel av dem satt inne hos mig och hade det skönt medan jag sprang runt som en vettvilling för att serva dem. Men kul är det ju! Jag har verkligen saknat att bli fnyst åt för att det är så jävla dyrt, att be om ursäkt för att jag inte har svensk växel och att stressa ihjäl mig när grädden till den varma chokladen är slut och jag först måste springa ner till lagret och hämta för att sen springa upp igen och fylla på i tryckbehållaren medan det står sju personer i kö och väntar.
Vid 12-tiden kom dock Anders in, iklädd kostym redo att åka på julfirande, och hjälpte mig diska undan. Vid det laget var alla rena koppar slut, så det var tur att han kom när han kom. Mitt i all stress hör jag någon som ropar: "Det brinner, det brinner!". Jaha, och där stod adventsljusstaken i högan låga. Anders tog coolt tag i staken och slängde en handduk över den, öppnade glassluckan och ställde ut staken. Sen log han mot mig, som stod förstenad med fasa i blicken, och sa att han hoppades att inte brandlarmet skulle gå. Det enda jag kunde få fram då var: "Fy fan vad cool du är Anders". För hade jag varit där själv hade jag börjat yla värre än brandlarmet och antagligen skrämt slag på alla gäster i caféet, hällt ett par liter vatten över ljusstaken direkt på disken och fått ett helvete att reda upp sen.
Nåja, klockan 13 var alla gäster ute och jag kunde städa upp och åka hem.
Bytte om, hämtade bror med flickvän + Vingmutter. Till Pappa. Hungrig som en varg, jag hade ju inte hunnit äta lunch på jobbet. Anläde ca kl. 15 hos Pappa. Halv sju var maten klar. Halv sju! Då var jag nästan död och jag åt som om jag aldrig sett mat förut, vilket resulterade i de vanliga magkramperna jag brukar få. Blev akut trött och var glad då vi kunde åka hem vid 22.30 efter julklappsutdelning och efterrätt.
Och nu sitter jag här. Med en öl som jag snodde av pappa. Och tycker att julen blev rätt okej.
Imorrn kommer Joel hem. Plutt!
Jag inledde årets julafton med att stiga upp i ottan, inte för att åka till någon julkyrka i tonerna till bjällerklang, utan för att dra på jobb. Öppnade, sket i att baka, tänkte att det blir ju hur lugnt som helst. Vem fan fikar på julafton? Det var MÅNGA! Jag insåg efter dagens slut att folk inte alls håller sig hemma i myspyjamas på julaftonsdagen. Nä. De ska ut och promenera, handla sistaminutenklappar och så fika förstås. Det kryllade av folk på stan och ungefär en tredjedel av dem satt inne hos mig och hade det skönt medan jag sprang runt som en vettvilling för att serva dem. Men kul är det ju! Jag har verkligen saknat att bli fnyst åt för att det är så jävla dyrt, att be om ursäkt för att jag inte har svensk växel och att stressa ihjäl mig när grädden till den varma chokladen är slut och jag först måste springa ner till lagret och hämta för att sen springa upp igen och fylla på i tryckbehållaren medan det står sju personer i kö och väntar.
Vid 12-tiden kom dock Anders in, iklädd kostym redo att åka på julfirande, och hjälpte mig diska undan. Vid det laget var alla rena koppar slut, så det var tur att han kom när han kom. Mitt i all stress hör jag någon som ropar: "Det brinner, det brinner!". Jaha, och där stod adventsljusstaken i högan låga. Anders tog coolt tag i staken och slängde en handduk över den, öppnade glassluckan och ställde ut staken. Sen log han mot mig, som stod förstenad med fasa i blicken, och sa att han hoppades att inte brandlarmet skulle gå. Det enda jag kunde få fram då var: "Fy fan vad cool du är Anders". För hade jag varit där själv hade jag börjat yla värre än brandlarmet och antagligen skrämt slag på alla gäster i caféet, hällt ett par liter vatten över ljusstaken direkt på disken och fått ett helvete att reda upp sen.
Nåja, klockan 13 var alla gäster ute och jag kunde städa upp och åka hem.
Bytte om, hämtade bror med flickvän + Vingmutter. Till Pappa. Hungrig som en varg, jag hade ju inte hunnit äta lunch på jobbet. Anläde ca kl. 15 hos Pappa. Halv sju var maten klar. Halv sju! Då var jag nästan död och jag åt som om jag aldrig sett mat förut, vilket resulterade i de vanliga magkramperna jag brukar få. Blev akut trött och var glad då vi kunde åka hem vid 22.30 efter julklappsutdelning och efterrätt.
Och nu sitter jag här. Med en öl som jag snodde av pappa. Och tycker att julen blev rätt okej.
Imorrn kommer Joel hem. Plutt!
Kommentarer:
Trackback