Själv är man sån som tar emot, står ut, andas, räknar till tio för att sedan pang bom förvandlas till en eldsprutande drake, medan barnet sätter mjölken i halsen, tittar på en med stora ögon och undrar vadfan det var som hände. Nä, det är nog bättre att lugnt visa var skåpet ska stå direkt utan det ska gå så långt att man blir hysterisk - och sen ångerfull. Ska träna på det.
Nu är jag ialla fall aptrött och ska väcka två trötta barn imorrn, så det är väl bäst att krypa till kojs bredvid Joel, som jag hoppas får en god natts sömn, d v s ger mig en god natts sömn utan att sparka mig i ryggen och gnissla tänder.

0