jeneli

Japp, årets big event gick alltså av stapeln i lördags. Mor firades till tonerna av syskonens sång och munspel, det åts oxfilé med rödvinssås och dracks vin i mängder. Glasstårta a´la Anna serverades till efterrätt och Joel plingade i glaset så alla 20 personer på plats tystnade och påminde dom om att rosen på toppen inte gick att äta. För övrigt skötte han sig exemplariskt under hela festen och hjälpte till att servera konjak till kaffet. Han bar vingligt en bricka full med glas (platsmuggar som tur var) och frågade gästerna "Päronkonjak eller Larsen" medan jag hällde upp kaffet. Nattningsproceduren tog dock lite längre tid än beräknat, så jag fick springa till köket och fylla på vinglaset ("vänta lite, jag kommer snart") emellanåt. Till sist somnade han medan hans ettåriga kusin vägrade. Den lille vingmuttern överröstade alla på festen och när han väl somnat dröjde det inte länge innan han vaknade igen. Jag kan tillägga att han var uppe först av alla på söndagsmorgonen och stod och ropade utanför vårt rum, och vi hade inte ens en dörr att stänga om oss. Nggghhhhhhhh!

Ja, det var en trevlig fest, även om man var rätt sliten dagen efter. Jag följde med Martin till Sthlm och fick återigen höra den lille vingmuttern gapa sig genom båtresan, då han också skulle hem till sthlm med sina föräldrar. Sådana där gånger tänker man ´på hur skönt det är att ens egen unge blivit ganska stor och förståndig och går att prata med. Han kan gå till lekrummet på M/S Eckerö själv utan att man måste passa så han inte smiter iväg och mitt i allt traskar runt i tax freen och slår sönder flaskor, eller nåt. Nä, ett stort barn är alldeles lagom!

Ikväll sticker jag till Härnösand.