jeneli

Joel kommer hem och det första han säger är: "Men Mamma! Vad rolig du ser ut! Du måste gå och fixa håret!" Hans far säger att mitt ansikte ser ut som en låda och Joel tar efter: "Hahaha, jo! Det ser ut som en kista!" Jag muttrar och blir nästan ledsen på riktigt. Jag är så svag idag, fysiskt och psykiskt. Joel kunde ialla fall stilla mitt krambehov och när han glömt bort att skratta åt mitt hår/ansikte så sa han "Du är den finaste mamman i hela världen". Och idag hade jag den finaste ungen också!