jeneli

Vi har infört nya morgonrutiner här på Askuddsvägen. Joel accepterade dem INTE igår morse, förändringar är lite jobbiga. Men imorse gick det helt okej, ända tills vi kom till strumporna... Vad är det med barn och strumpor, egentligen?? Jag sa till Joel att alla andra barn måste ha väldigt konstiga fötter, eftersom vanliga strumpor passar dem, medan de är fel, fula, obekväma, krångliga och dumma på hans fötter.
Nåväl. De tidigare morgonrutinerna var så att jag väckte Joel, bar honom till soffan där han lade sig ner, jag serverade frukost på soffbordet framför tv:n och lade hans kläder bredvid. Vilken service va?! Förtrollad satt han med blicken fäst vid barnprogrammen och fick varken mat i magen, eller kläder på kroppen. Vilket ledde till att jag tjatade och han blev arg. Och när vi kom till strumporna borde jag redan ha varit på jobbet.
Jag bestämde mig för att ändra morgonrutinerna av olika anledningar. 1) Jag orkar inte vara betjänt mer. 2) Jag orkar inte tjata mer. 3) Jag orkar inte komma försent för ett par knöliga strumpors skull mer.
Nuförtiden äts frukosten vid köksbordet, vackert dukat. Kläderna har han själv tagit fram kvällen innan och de hänger på stolen. När Joel ätit och klätt på sig får han se på barnprogrammen en stund - om han hinner, om han inte bråkar över knöliga strumpor.

Jag kan säga som så att Joel ännu efter två dagar inte hunnit se på barnprogrammen på morgonen och han har fått åka barfota till dagis.