jeneli

Vi har haft en bra vecka, jag och Joel. Inga större sammandrabbningar och det gör en verkligen lätt i sinnet. Som pricken över i:et kom min Martin hit i fredags och förgyllde tillvaron med sin blotta närvaro och jag fick mitt gosbegär stillat. För att göra allt ännu bättre hade vi en skitmysig dag ute hos min far igår, som själv såg ut att vara gladare än jag sett honom på år och dar. Vi hade ganska mycket arbete att utföra, något som Joel var väldigt ivrig att sätta igång med. Så iförd solbrillor och hörlurar, satt han igång med att klippa hela gräsmattan, medan vi vuxna pustade ut vid det nymonterade stockbordet vid stranden med en varsin öl i handen. När Joel var klar stängde han vant av gräsklipparen, hängde lurarna på handtaget och kom klivande med stora steg och frågade Morfar om han kunde få sin lön. 5 euro kom de överens om att en gräsmattsklippning var värd och Morfar sa till Joel att han kunde springa och hämta hans plånbok som låg i köket. Då protesterade Joel högljutt: "Nänä, hördu! Nu har jag gjort MITT jobb, nu är det din tur att göra DITT jobb!" Rätt ska vara rätt! Han fick sin peng och blev nöjd.

Till middag blev det rökt abborre, som vi dragit upp ur näten tidigare på dagen, och stekt gädda med potatis och kall gräddfilssås, muuuums! "Tänk om de rika visste hur bra de fattiga har det" sa min muntre far och så skålade vi på det. Både Seidi och Joel somnade som två klubbade sälar när vi kom hem och jag och Martin degade i soffan resten av kvällen och konsumerade öl och chips.

Idag har jag knappt sett röken av ungen, han är ute och flänger med polarna vid diket här utanför. Vad skönt det är ändå att kunna släppa honom vind för våg, även om han inte var helt överväldigat för att gå ut till en början då han är rädd för grannarna, haha!

Och nu ringde Pappa. En rökt abborre är påväg till stan. För fisk, det är godare än glass tycker Joel!