jeneli

Usch, vad det är jobbigt att vara irriterad och låta det gå ut över folk i ens omgivning, i detta fall mitt barn. Jag försööööker hålla mig, men när jag ligger och håller om honom i sängen och sköter om lite för att han är sjuklig så spänns nerverna som fiolsträngar när han ligger och smackar, bökar, pratar och pillar och jag fräser att "Jaja, kom upp då, det blir ändå inget sova av på det här sättet. Men tro inte att det blir någon vanesak, seså, ligg här på soffan nu och rör dig inte en millimeter!"

Irritationsmomenten idag är flera...
- när missförstånd uppstår och man får skita i saker man planerat, eftersom man gett med sig efter att ha fått saker slängda i ansiktet i ett försök att ge mig dåligt samvete.
- när jag har saker liggandes på hög som jag borde göra, skolsaker, och motivationen är obefintlig. Jag KAN inte göra nåt, jag avskyr det, jag VILL inte till skolan på tisdag, jag HATAR att åka buss, jag vill HEM på fredag och inte behöva sova över i stockholm till lördagen. FAN, måtte skiten vara över snart...
- jag har kroppsliga besvär som oroar mig

Igår fanns ialla fall inga irritationsmoment. Blev bjuden på middag och trevligt sällskap hos Mr Lång.