Eländiga eländes elände.
| Hittills har den här sommaren varit en av de sämre på flera år. Alla mina planer på roliga upptåg har gått i stöpet. Jobbar för det mesta, är inte ens ledig två dar på raken. Och min enda lediga helg måste jag hoppa in och ta extrajobb på Robert´s av den anledningen att jag är så jävla slät. Och inget har så dålig inverkan på humöret som när man är utan pengar. Sur, muttrande och trött lämnade jag av Joel på dagis. Han avskyr dagis, i vanlig ordning och tänkte börja bråka, jag fick i trådarna och höll på att ställa till med en scen därinne bland skrikande ungar och dagistanter. Jag måste säga att jag beundrar de som orkar jobba på dagis och stå ut med det där jävla oväsendet! För att inte tala om trötta föräldrar som de ska handskas med. Jag hade inte pallat fem minuter. Sen i ilskan och uppgivenheten tog jag en promenad med Seidi, grät några krokodiltårar över det eländiga livet, redde upp i oredan och bryggde en kopp kaffe. Och sen måste jag lipa lite till över hur mycket jag tycker om den smidige karln - Romeo på balkongen - och hur han kan tycka om en pank och eländig flicka som mig och hur han ställer upp och sköter om inte bara henne, utan även hennes hund och hennes unge. Nu ska jag åka och jobba. Jag tror jag gömmer mig i lagret idag, så jag inte börjar fräsa åt kunderna. |
Kommentarer:
Postat av: Tessa
Gulle.
Du är suverän. Ibland har man sämre dagar. Skranglig ekonomi sätter sig främst på humöret, vem känner inte igen sig? Det blir bättre. En stor, men trött tröstkram. /mamman som inte heller alltid kan styra känslorna med ett nervvrak till trotsbarn.
Postat av: Linda
Dessa dagar måste gås igenom tyvärr =(. Önskar jag kunde krama bort lite tårar.
Trackback