Den besvikna grodan.
| Det är soligt och fint, men blåser som attans! Seidi har intagit ryggläge på soffan och håller tassarna över ögonen för att skydda sig från solen som silar in genom persiennerna. Jag har läst duktigt hela förmiddagen. Vore ju pinsamt om man ringt och nojsat om att få skriva tenta och sen inte klarar av den. Jag har faktiskt ingen lust att skumpa upp till Härnösand en extra gång... Igår var vi på besök till Joels nybyggda dagis, Ängsbacken. På avdelningen Grodan var det grönt och tomt. Inga leksaker eller möbler har de fått dit än, och med tanke på de små utrymmen undrar jag hur de ska få rum med 21 ungar där bland alla bord, stolar och legobitar. Gympasalen var dock stor och fin och utrustad med ribbstolar och en "koja", som barnen genast trängde sig in i. Alla på en gång. Joel var svettig och ville absolut inte åka hem när det var dags. "Nä, men du kan ju sova i kojan" sa jag. "Jaaaaa! Tack snälla Mamma!" Eh... det var ett skämt. Joel tyckte inte det var ett roligt skämt. Planerna för dagen är vidare att uträtta några pappersärenden... igen. De blir aldrig nöjda med de bilagor de får, utan det ska kompletteras hit och dit så att man inte ska råka få en cent mer än vad man är berättigad till. Det är ju bra iofs att de har koll... Fik ska jag också hinna med, innan gossen ska hämtas. Sen antar jag att det ska jagas lekkompisar resten av dagen. Joel ringde runt till alla han kände häromdagen, men ingen hade passligt. Till slut brast han ut i gråt: "Alla bara besviker mej hela tiden!" Man vet ju själv hur det är när man är "leksugen" och ingen har tid. |
Kommentarer:
Postat av: Tessa
Nå, alla besviker mig...snuttis. Men de ska kunna "bara vara" ibland oxå. Det ska vi vara i en vecka nu. Ha d kul på mitt jobb! =)
Trackback