Skoljobb.
Det pipit och tjutit i örona på mig hela natten och halva morgonen. Furello skickar mms där han posar framför den där röda bron i San Fransisco och bara för att jag skrev att han såg solbränd och läcker ut, tror han att jag ska gå igång på att han spamma mig med sjutton likadana mms. Själv påstår han att han bara skickat ett, men vem vet... efter att pimplat en massa tequila i Mexico och fått solsting (av brännan att döma), kan man inte vara allt för säker på att han vet vad han gör.
Det som tjöt var mitt barn, som ropade: "Mammaaaa.... kom och ligg hos meeeej!" Efter att ha legat ihopknycklad i fosterställning med knäna under hakan i hans juniorsäng, smög jag tillbaks till mig egen bädd. Väcktes kl 7 av Calles mobilalarm som ville att han skulle stiga upp och jobba. Somnade om och vaknade av mitt eget mobilalarm kl 8, fumlade med knapparna, satte igång snooze och en minut senare ringde P. Larsson från Rangsby skola och ville att jag skulle komma och jobba.
"Jag kommer" mumlade jag och en och enhalvtimme senare infann jag mig i åk 5-6:s klassrum och tog över undervisningen.
Jätteroligt!
De har blitt så stooooora, jag hade lust att gå och nypa var och en i kinden och rufsa dem i håret. När jag jobbade i Rangsby gick de i 2-3:an, läste knaggligt, skrev krokiga bokstäver och var nojsiga.... men ack så rara! Lika rara var de idag, men mindre nojsiga. Imorrn ska jag vicka igen i samma klass, och from nästa vecka kommer jag att få vara med ungarna i fyra hela veckor! Jag tror det är första gången jag faktiskt ser fram emot en VFU-period.
Att vikariera ger också otroligt lättförtjänta pengar, något som verkligen behövs just nu. Det var längesen räkningarna låg på hög och man fick svänga ut och in på sig själv för att klura ut hur i helskotta man skulle kunna betala dem. Så är det nu, men som tur var väntar jag på lön från packningen + lite andra innestående grejer, så det löser sig förhoppningsvis!
Idag fick Joel sin efterlängtade "monsterbike" också. Den är blå, gul och skittuff! Lite ovant att cykla på en sån stor cykel till en början tyckte Joel, men efter heta tips av polaren Marcial (som är 7 och har cyklat på mountainbike i ett år redan) går det nu bättre. Nu sitter de och ritar Ninja Turtles...
Jaha... lite kaffe kanske....
Kaffe e gott! =)
Ja shit vad det är roligt att se sina gamla elever! Skulle så vilja träffa alla från godby, då jag jobbade där. De går ju liksom i högstadiet nu o är hur coola som helst :P. Snart kommer de springande på arken o antingen hejjar de eller så låtsas de som om de inte känner igen en! Jag träffade förresten min gamla dagistant här för någon vecka sen, det är verkligen kul att de känner igen en =). Hon drog lite storys om brorsan som inte kunde prata också. Hahaha!