Time flies.
Tänk att vi är i mitten av mars redan! Vart tar tiden vägen??
I helgen har ialla fall jag och Seidi spenderat tid hos Calle. I lördags bjöd Mr på fylld lammfilé med rotsaker i ugn. Gotti gotti. Senare åkte vi till Marielle och sjöng lite Singstar och så "vips bara", stod man på dansgolvet på Arken och skakade röv så svetten sprutade. Tiden flyger lätt iväg när man får dansa och ha skoj och "tjoffs bara", så tänds lamporna i nattklubben och bandet ropar: "Tack för ikvääääll!" och man bara: "Jaha? Då får man väl gå hem då."
På söndagen sov jag bort en stor del av tiden. När jag vaknade vid 12 stod en pigg Calle och glodde på mig. Han undrade väl om jag levde. Han och Seidi hade redan varit ute på promenad och arbete, flyttat möbler och lekt på "morfars" gård.
Som tur var det pissväder ute, snö och slask och lite regn, så man hade liksom "lov" att ligga inne och fisa i mjukisbyxorna. Först på kvällskvisten tog vi oss ut och gick för att rösta.
"Vem ska du rösta på?" frågade jag.
"Det säger jag inte!" sa Lång.
"Varför inte det?" frågade jag.
"För att det är min ensak!" sa Lång.
Jag ifrågasatte det där med att inte säga vem man röstar på. Varför gör man så? Jag kan ju säga att jag inte röstade på någon alls! Hursomhelst, under promenaden till Stadshuset försökte jag fiska information och genom uteslutningsmetoden tror jag nu jag vet vem han röstat på. Inte för att det spelar någon roll, det är mer den där grejen att tänker han inte berätta, tänker jag minsann ta reda på det ändå!
Idag kommer Joel hem och då brukar min tid bli mer styrd än vad den är de veckorna jag är ensam. Rutiner och bestämda tider är ändå rätt skönt att ha emellanåt för ibland känns det som om jag har för mycket tid som jag inte tar vara på.
I helgen har ialla fall jag och Seidi spenderat tid hos Calle. I lördags bjöd Mr på fylld lammfilé med rotsaker i ugn. Gotti gotti. Senare åkte vi till Marielle och sjöng lite Singstar och så "vips bara", stod man på dansgolvet på Arken och skakade röv så svetten sprutade. Tiden flyger lätt iväg när man får dansa och ha skoj och "tjoffs bara", så tänds lamporna i nattklubben och bandet ropar: "Tack för ikvääääll!" och man bara: "Jaha? Då får man väl gå hem då."
På söndagen sov jag bort en stor del av tiden. När jag vaknade vid 12 stod en pigg Calle och glodde på mig. Han undrade väl om jag levde. Han och Seidi hade redan varit ute på promenad och arbete, flyttat möbler och lekt på "morfars" gård.
Som tur var det pissväder ute, snö och slask och lite regn, så man hade liksom "lov" att ligga inne och fisa i mjukisbyxorna. Först på kvällskvisten tog vi oss ut och gick för att rösta.
"Vem ska du rösta på?" frågade jag.
"Det säger jag inte!" sa Lång.
"Varför inte det?" frågade jag.
"För att det är min ensak!" sa Lång.
Jag ifrågasatte det där med att inte säga vem man röstar på. Varför gör man så? Jag kan ju säga att jag inte röstade på någon alls! Hursomhelst, under promenaden till Stadshuset försökte jag fiska information och genom uteslutningsmetoden tror jag nu jag vet vem han röstat på. Inte för att det spelar någon roll, det är mer den där grejen att tänker han inte berätta, tänker jag minsann ta reda på det ändå!
Idag kommer Joel hem och då brukar min tid bli mer styrd än vad den är de veckorna jag är ensam. Rutiner och bestämda tider är ändå rätt skönt att ha emellanåt för ibland känns det som om jag har för mycket tid som jag inte tar vara på.
Kommentarer:
Trackback