VÅR!
Igår var det vår.
Det var röjningsarbete, eldning, solsken och sjöfågel. Det var bara armar, badande hund och glad unge.
Vi var hos Pappa och städade upp på hans gård och eldade upp tallris från den stora tallen han sågat ner. Det var svårt att få fyr på brasan, men när det väl tog sig så brann det som tusan och pyromanen i en kom fram. Allt skulle eldas, man gick som en besatt och sökte upp saker att slänga på brasan bara för att det var så kul att se det brinna. Det var gamla madrasser, sängbottnar från sjöboden och övrigt bråte. Joel var dock mycket noga med att plast inte fick kastas på brasan. "Man måste vara rädd om naturen" föreläste han.
Efter flera timmars arbete var händerna fulla av små sticksår, byxorna (1200 kr Lee jeans, inte bästa arbetsbrallan kanske) var sotiga och jag fick en reva på ena fickan, svetten rann och skorna var sura. Men just då brydde jag mig inte, för det var så kul att arbeta!
Vi tog paus framåt eftermiddagen och blev bjudna på sjöfågel och öl. Mmm! Så himla gott. Jag tror inte Joel ätit så mycket på flera månader som han gjorde igår.
När kvällen kom var det dags att grilla korv i glöden som var kvar av brasan. En hel tallrik knackkorv bars ut på stubben vid brasan och genast var Seidi framme och försökte stirra till sig korvarna. Jag gav henne en varnande blick som sa "Låt bli korvarna, gam!" Vi täljde grillspett och började de vanliga grillbestyren med snurrande korvar på spetten, korvar som ramlar i brasan och blir sotiga och korvar som är svarta på ena sidan och iskalla på den andra. Seidi löste dock bestyren åt oss: det slamrade till i tallriken under ett obevakat ögonblick och sekunden senare var det slut på korvgrillningen och vi åkte hem.
På kvällen var jag helt slut, något som jag varit alla kvällar hela veckan. Trött, trött, trött. Hoppas vårsolen kan pigga upp mig litegrann.
Det var röjningsarbete, eldning, solsken och sjöfågel. Det var bara armar, badande hund och glad unge.
Vi var hos Pappa och städade upp på hans gård och eldade upp tallris från den stora tallen han sågat ner. Det var svårt att få fyr på brasan, men när det väl tog sig så brann det som tusan och pyromanen i en kom fram. Allt skulle eldas, man gick som en besatt och sökte upp saker att slänga på brasan bara för att det var så kul att se det brinna. Det var gamla madrasser, sängbottnar från sjöboden och övrigt bråte. Joel var dock mycket noga med att plast inte fick kastas på brasan. "Man måste vara rädd om naturen" föreläste han.
Efter flera timmars arbete var händerna fulla av små sticksår, byxorna (1200 kr Lee jeans, inte bästa arbetsbrallan kanske) var sotiga och jag fick en reva på ena fickan, svetten rann och skorna var sura. Men just då brydde jag mig inte, för det var så kul att arbeta!
Vi tog paus framåt eftermiddagen och blev bjudna på sjöfågel och öl. Mmm! Så himla gott. Jag tror inte Joel ätit så mycket på flera månader som han gjorde igår.
När kvällen kom var det dags att grilla korv i glöden som var kvar av brasan. En hel tallrik knackkorv bars ut på stubben vid brasan och genast var Seidi framme och försökte stirra till sig korvarna. Jag gav henne en varnande blick som sa "Låt bli korvarna, gam!" Vi täljde grillspett och började de vanliga grillbestyren med snurrande korvar på spetten, korvar som ramlar i brasan och blir sotiga och korvar som är svarta på ena sidan och iskalla på den andra. Seidi löste dock bestyren åt oss: det slamrade till i tallriken under ett obevakat ögonblick och sekunden senare var det slut på korvgrillningen och vi åkte hem.
På kvällen var jag helt slut, något som jag varit alla kvällar hela veckan. Trött, trött, trött. Hoppas vårsolen kan pigga upp mig litegrann.
Kommentarer:
Postat av: Linda
du kanske blir vårtrött?
Trackback