Vidrigheter.
Jag vill varna känsliga läsare (läs: Sajmon K) för att inlägget kan innehålla starka ord.
Läser Fredrik Virtanens blogg och upptäcker till min stora förtjusning att han efterlyser det äckligaste ordet. Fredrik själv mjukstartar med att föreslå rätt rumsrena ord som leverfläck och moderkaka, ord som för oss hårdingar låter ungefär lika äckligt som knäckebröd.
Entusiastiskt scrollar jag ner för att läsa kommentarerna som haglar av förslag med härligt äckliga ord. Vad sägs om t ex: flensost, geggveck eller köttros? Man går ju miste om själva poängen ifall man inte vet vad orden betyder, men när man vet att flensost alls inte är ätbart och att köttrosen knappast doftar blomma, blir det liksom rätt skoj.
För visst är det ju roligare (och äckligare) att säga framstjärt än slida, och visste ni att det är klacksaft som stinker när ni tar av er skorna efter åtta svettiga timmar på jobbet?
Till sist: vad är det som gör att vi "döper" alla äckligheter och intima kroppsdelar efter maträtter?
"Jag tar en skäggbiff med fittkeso, tack. Att dricka vill jag gärna ha tarmsaft."
"Javisst, frun. Önskar ni glass med kånkelbär till efterrätt?"
"Nejtack. Jag bantar. Så var snäll och stek inte biffen i rövsmör."
Woaaaaaaaaaahahahahaaaaa. Nån som har humor där.
Det heter flänsost med "ä", och kangelbär!!!
Det där kan vara dialektala skillnader. Jag tror däremot att kånkelbär är ursprungsordet, kangelbär är någon nyare form av det.