jeneli

Jag har glömt radiolurarna till min mobil på Doppingvägen, därför blir det inget MorronZoo, utan istället många tankar och filosofier under morgonpromenaden med Seidi. Funderingarna i morse handlade om pengar. Jag har klarat mig bra under studietiden, med lite bidrag från föräldrahåll och extraarbete. Nu ska jag snart börja jobba och liksom inför varje sommar kommer jag att vara helt pank i en månad - minst! Jag kanske har bloggat om det här förut, men jag gör det igen för jag tycker det är så jävligt.

Studiebidraget betalas ut den 4:e varje månad. Detta innebär att man, inför sommaren, får sitt sista bidrag den 4 maj. Sen förväntas du klara dig på de pengarna (260 euro i mitt fall) hela maj och hela juni. För lön får du ju först i slutet på juni. Har du varit smart och förutseende har du kanske sparat pengar under året, men hur mycket kan man spara när man precis får det att gå jämt ut varje månad?
Nu kommer jag få mitt sista bidrag 4 januari, och då bara för en veckas studier. Dvs en fjärdedel av de där 260 eurona... typ 65 euro? Med lite tur får jag något jobb och lyckas få en lön i slutet av månaden, men då har jag försökt leva på 65 euro fram tills dess.

Och sen var det ju det... resan. Vi vill ju fira 30 årsdag och examen på en varm strand på andra sidan jorden. Ska vi åka i januari blir det inte mycket jobba av den månaden, dvs. lön kommer i slutet på februari.
Suck... att det aldrig blir som man tänkt sig.
Men så känner jag: vad satan! Jag har pluggat och jobbat i 3 1/2 år, nog ska det väl vara helvete ändå om man inte ska komma sig iväg på en semester.
Kosta vad det kosta vill!