Microfonkåt.
Idag ska det vara klart. Flyttningen alltså. Härrigud, vi har hållit på i två månader. Vi tänkte "det blir så skönt att ta det lugnt, plocka lite nu och då, hinna plocka upp allt i lägenheten innan man kastar in mer". Ändå får jag stressa på lite idag för att hinna med den sista städningen för att kunna lämna nycklarna imorgon. Jag tänkte fusktvätta fönstren och torka golvet en gång till.
Klockan 12 ska jag träna.
Klockan 15 ska jag jobba.
När jag slutar jobbet måste jag fortsätta sy på våra Hollywoodutstyrslar inför festen på fredag, vad det blir är lite hemligt. Bild kommer senare.
Igår, när jag och Seidi gick på stan, blev jag intervjuad av Ålands Radio. Jag verkar inte kunna motstå en microfon, utan harklade mig glatt och gjorde mig beredd på frågan som skulle komma.
"Har du sett Åland 24? (den nya tevekanalen)"
Det hade jag ju inte gjort och inte visste jag mycket om kanalen heller. Besviket gick reportern iväg. Kunde han inte ställa en roligare fråga, som "Berätta om en pinsam grej du varit med om!"
Då hade jag kunnat berätta om när jag blev intervjuad i radion sist, i slutet på förr förra sommaren. Jag stod på Robert´s coffee ensam, fick en grupp pensionärer på 20 pers som alla ville ha glass och kaffe. Jag skulle rulla 20 glassbollar (i olika smaker) och hälla upp kaffe och samtidigt brygga nytt. På samma gång hade jag andra kunder. Då kommer reportern och frågar om hon får ställa en fråga.
Microfon! tänkte jag. "Jo, jag är lite upptagen bara. Om du väntar lite." Hon väntade snällt och när jag äntligen fått iväg allt kaffe och alla glassar till de glada pensionärerna vände jag mig rätt speedad och frustrerad mot reportern.
"Anser du att det fortfarande är sommar" eller nåt liknande löd frågan.
Jag tog sats och två månaders stress och obekväma arbetstider flög ur mig rätt ut i etern. Jag rabblade högröd om att jag minsann inte fått njuta av den här sommaren som alla andra och att alla turister borde åka hem. Typ.
Efteråt skämdes jag. Kunde jag inte bara ljugit och sagt att vädret var vackert och turisterna trevliga medan jag pekade på de glada pensionärerna med sina goda glassar som jag som det exemplariska cafébiträdet serverat till dem.
Den här sommaren hoppas jag att jag kan få njuta av lite ledighet tillsammans med la familia.
Förresten, en ny liten familj har bildats på Åland. Det är Linda och Stefan som i förrgår fick en liten tjej. Hon hade väldigt bråttom till världen och kom 6 veckor för tidigt. Men alla mår bra verkar det som. Grattis, grattis till er!
Klockan 12 ska jag träna.
Klockan 15 ska jag jobba.
När jag slutar jobbet måste jag fortsätta sy på våra Hollywoodutstyrslar inför festen på fredag, vad det blir är lite hemligt. Bild kommer senare.
Igår, när jag och Seidi gick på stan, blev jag intervjuad av Ålands Radio. Jag verkar inte kunna motstå en microfon, utan harklade mig glatt och gjorde mig beredd på frågan som skulle komma.
"Har du sett Åland 24? (den nya tevekanalen)"
Det hade jag ju inte gjort och inte visste jag mycket om kanalen heller. Besviket gick reportern iväg. Kunde han inte ställa en roligare fråga, som "Berätta om en pinsam grej du varit med om!"
Då hade jag kunnat berätta om när jag blev intervjuad i radion sist, i slutet på förr förra sommaren. Jag stod på Robert´s coffee ensam, fick en grupp pensionärer på 20 pers som alla ville ha glass och kaffe. Jag skulle rulla 20 glassbollar (i olika smaker) och hälla upp kaffe och samtidigt brygga nytt. På samma gång hade jag andra kunder. Då kommer reportern och frågar om hon får ställa en fråga.
Microfon! tänkte jag. "Jo, jag är lite upptagen bara. Om du väntar lite." Hon väntade snällt och när jag äntligen fått iväg allt kaffe och alla glassar till de glada pensionärerna vände jag mig rätt speedad och frustrerad mot reportern.
"Anser du att det fortfarande är sommar" eller nåt liknande löd frågan.
Jag tog sats och två månaders stress och obekväma arbetstider flög ur mig rätt ut i etern. Jag rabblade högröd om att jag minsann inte fått njuta av den här sommaren som alla andra och att alla turister borde åka hem. Typ.
Efteråt skämdes jag. Kunde jag inte bara ljugit och sagt att vädret var vackert och turisterna trevliga medan jag pekade på de glada pensionärerna med sina goda glassar som jag som det exemplariska cafébiträdet serverat till dem.
Den här sommaren hoppas jag att jag kan få njuta av lite ledighet tillsammans med la familia.
Förresten, en ny liten familj har bildats på Åland. Det är Linda och Stefan som i förrgår fick en liten tjej. Hon hade väldigt bråttom till världen och kom 6 veckor för tidigt. Men alla mår bra verkar det som. Grattis, grattis till er!
Kommentarer:
Postat av: Tessa
Jag fick ryyyysningar, tinningarna pirrar GRATTIS GRATTIS LINDA OCH STEFAN. Hon hade då bråttom. Kul.
Hahaha, pessimistiskt cafébiträde du måst ha låtit som, fast när man ser dig jobba så är det fart på och smilbanden spända hela tiden. PruttJenny!
Postat av: Linda
Tack så mycket både Tessa och Jenny =). Alla mår vi jätte bra. Stefan och jag ska sova hemma i natt. Känns lite knasigt, men tror jag kommer somna som en stock bara jag lägger mig. I helgen får jag äntligen sova i samma rum som Vilja och lära mig hennes rutiner.
Trackback