Lat.
Jag börjar få riktig träningsabstinens! Det var över en månad sen jag satte min fot på Avancia och mina nya träningsbrallor har än så länge bara tjänstgjort som mysbyxor.
Värre blev det när Linda ringde och frågade om jag skulle med på box ikväll. Jag ville sååå gärna, men tyvärr funkar inte mitt liv så att jag hux flux kan skutta iväg på vad jag känner för. Nej, det ska planeras och pusslas, ordnas och arrangeras. Planering, ordning och arrangemang har aldrig tillhört mina starka sidor. Jag är för lat för det. Jag drar mig för det. Jag avskyr att ringa viktiga samtal och jag är impad över såna som orkar hålla på reklamera trasiga saker, fylla i otaliga papper och skicka dem kors och tvärs för att få in 12 euro extra på skatteåterbäringen, lämna in biblioteksböcker i tid (och orka förlänga lånet om de märker att de inte hinner), tanka bilen innan mätaren är långt under sista strecket och lampan lyst röd i 50 km. Tänk om man hade inspiration att hyra bord på Bettans som så många sysselsätter sig med och tjänar en bra hacka på. Plocka ihop prylar, prismärka, sortera, lägga fram? Huuuvvva! Ens orka ta kontakt med Bettan och fråga om plats? Nej, iväg med skiten fort som fan till den som vill ha. Ta det gratis, bara ni hämtar!
Ja, sen står man ju utan en pryl i sin ägo också. En risig gammal bil, som jag inte ens betalt för är vad jag äger. "Det här måste vara den äldsta bilen i stan" trodde Joel. Och jo, en av de äldre skulle jag tro ialla fall. Tänk om jag inte vore så lat, då skulle jag ha ordnat en ny antenn (den förra gick av i biltvätten för x antal månader sen) så jag slapp sitta med hörlurar och lyssna på telefonradion på väg ut till Saltvik varje morgon.
Den här bloggen skulle egentligen handla om min träningsabstinens. Men kontentan av det hela blev att jag faktiskt är väldigt lat. Lustigt.
Värre blev det när Linda ringde och frågade om jag skulle med på box ikväll. Jag ville sååå gärna, men tyvärr funkar inte mitt liv så att jag hux flux kan skutta iväg på vad jag känner för. Nej, det ska planeras och pusslas, ordnas och arrangeras. Planering, ordning och arrangemang har aldrig tillhört mina starka sidor. Jag är för lat för det. Jag drar mig för det. Jag avskyr att ringa viktiga samtal och jag är impad över såna som orkar hålla på reklamera trasiga saker, fylla i otaliga papper och skicka dem kors och tvärs för att få in 12 euro extra på skatteåterbäringen, lämna in biblioteksböcker i tid (och orka förlänga lånet om de märker att de inte hinner), tanka bilen innan mätaren är långt under sista strecket och lampan lyst röd i 50 km. Tänk om man hade inspiration att hyra bord på Bettans som så många sysselsätter sig med och tjänar en bra hacka på. Plocka ihop prylar, prismärka, sortera, lägga fram? Huuuvvva! Ens orka ta kontakt med Bettan och fråga om plats? Nej, iväg med skiten fort som fan till den som vill ha. Ta det gratis, bara ni hämtar!
Ja, sen står man ju utan en pryl i sin ägo också. En risig gammal bil, som jag inte ens betalt för är vad jag äger. "Det här måste vara den äldsta bilen i stan" trodde Joel. Och jo, en av de äldre skulle jag tro ialla fall. Tänk om jag inte vore så lat, då skulle jag ha ordnat en ny antenn (den förra gick av i biltvätten för x antal månader sen) så jag slapp sitta med hörlurar och lyssna på telefonradion på väg ut till Saltvik varje morgon.
Den här bloggen skulle egentligen handla om min träningsabstinens. Men kontentan av det hela blev att jag faktiskt är väldigt lat. Lustigt.
Kommentarer:
Postat av: Tessa
Jag är heelt tvärt emot. Jag sparar vartenda ett Apotekskvitto som det står V1 på, det ska in i deklaration, alla plussa, poängkort etc. sparar jag febrilt på, jag är en riktig kupongflicka och lägger ner en hel jäkla massa energi på att sälja kläder även på nätet. Det tar stor del av mitt liv, men det är oxå ett intresse. Ibland önskar jag att jag bara kunde knögla ihop sånt där o lägga energi på annat. Jenny man MÅSTE inte vara sån.
Däremot så har jag så jävla svårt för att få saker och ting gjorda, som t.ex att laga en sån där antenn, det skulle ta mig 5 år, även om jag vart påmind varje morgon och eftermiddag då jag satte mig i bilen. Kram
Trackback