jeneli

"Vi får de barn vi förtjänar" hette en föreläsning med Britt-Louise Theglander som gick av stapeln för nåt tag sen och som jag tyvärr inte gick på. Däremot har det snackats mycket om den såhär i efterhand och då i bara positiva ordalag. Enligt kollegerna är Brittan väääldigt skärpt och säger bland annat att man måste se sig själv i spegeln när man tampas med "bråkiga barn" - vad gör jag och vad kan jag göra för att hjälpa det här barnet?

Nu är inte mina elever särskilt "bråkiga", men jag får ändå ta och titta mig i spegeln dagligen och fundera kring arbetet i klassen och hur man ska få vissa knaggliga saker att funka bättre. Vissa dagar kan man känna sig helt nedslagen och tänka "vad gör jag för fel????" och andra dagar känns det jättebra!
Idag har jag haft några otroligt fina lektioner tillsammans med mina rara ettor och jag tror helt enkelt att det gick bra för att jag igår satte mig ner och funderade allvarligt på vad jag skulle hitta på för att förbättra ett par dagliga moment i klassrummet. Jag gjorde upp en tydlig strategi och var lika tydlig när jag presenterade den. Är det nåt jag lärt mig under dessa veckor i ettan är det att man måste vara TYDLIG, nästan till överdrift.
Och när jag sen märker att ungarna förstår vart jag vill komma och de är med på noterna, ja då vet jag varför jag valt det här yrket. Topp!