jeneli

Trött så ögona svider. Vi har börjat bära och åka med grejer till Skrakis och plötsligt känns det så konstigt. Nu är det definitivt, liksom. Det låg kattskit på trappan utanför vår dörr och en gammal tant satt och glodde på oss när vi passerade hennes fönster och nu blir jag sådär pessimistisk som bara jag kan bli.
"Vad är det egentligen för kattjävel det här, som skiter på trappan? Tänk om Nylock blir bortskrämd av åbäket! *Sniff, sniff* luktar det inte lite kattpiss också...? Och kärringen i fönstret är säkert nån jävla gnälltant som ska sova klockan 21 och gnäller om det hörs minsta pip från oss då. Säkert ska hon klaga på att VÅR katt skiter i trappan, fast det EGENTLIGEN är hennes."
Vi åkte till Doppingvägen för att äta middag och sen stack Joel till Johannes. Joel vill prompt sova på Skrakis inatt, fast vi inte har något att sova på. Vi har inga möbler, ingen mat - ingenting. Förutom några pappkartonger som står uppradade längs väggarna.

Fast det är klart, vi kan ju bädda med madrasser, köpa lite gott snacks, dricka läsk och kura ihop oss i täcken och se på Let´s Dance i lilla teven. KAN ju bli rätt mysigt.