Finn-visit.
Hemkommen efter en härlig helg i "Parainen" (Pargas för oss svenskfinnar). Där bor faster Anne med sin familj. Pappan i familjen heter Jan och är kapten på Vikingline. Ungarna är tre till antalet, varav den äldsta då var den som tog studenten. Han heter Thomas och är nästan 1,90 lång. Vi funderade idag på varifrån han fått sin långa lekamen. När Pappa hävdade att han inte kunde ha fört längdgenen vidare, påstod Joel att han nog var lång egentligen, men att längden liksom fastnat i magen. Skulle man klämma ihop honom som en tandkrämstub, så skulle han skjuta i höjden.
Många lustigheter har haglat under helgen, vi är en rolig släkt helt enkelt - fast vi inte är så långa. Hellre kort och rapp än lång och slapp, som jag brukar säga.
För att återgå till lördagens firande kan jag förtälja att det bjöds på MASSOR med god mat, det var fårfioler och skinkor, röror och smörjor, sallader och wraps, gratänger och pajer, potatisar och laxar och så en massa god dricka förstås. Champagne skålade vi i såklart och så bjöds det på vin och öl till maten. Jag är fortfarande mätt och har skitit fyra gånger idag. Det säger allt.
Förutom att äta och dricka har vi också gjort annat:
- spelat badminton och fotboll
- rastat familjens två Golden retrivrar - Razmus och Wilma. De är som zombies. Seidi verkar speedad i jämförelse.
- Simmat
- Solat lite, för helgen har ju bjudit på ett fantastiskt sommarväder!
- Svurit och pruttat ikapp
- Lyssnat på Pappas dåliga skämt
- Skrattat åt min kusin Malins, 12 år, rappa svar på tal
När vi steg ombord på M/S Amorella idag för att återvända hemåt, knatade vi genast till infon för att få nyckel till en hytt som kapten Jan ordat åt oss. När vi öppnade hyttdörren vägrade Farmor att kliva in.
"Det har blivit nåt fel!" skrek hon, medan Joel störtade in och ropade: "Wow! Vilken lyx!"
Vi hade fått kaptenshytten med sovrum, vardagsrum och två toaletter. Champagne och Mariannekarameller stod uppdukat åt oss och när Farmor lugnat ner sig och pustade ut i soffan medan Joel filmade lyxigheterna med min mobil, knackade det på dörren. Det var kaptenen, kollegan till kapten Jan, som undrade om allt var till vår belåtenhet. Samtidigt passade han på att säga att vi fick gå upp till restaurangen och äta oss mätta på vad köket hade att erbjuda. Gratis. Alltså, det är såhär det är att vara Madonna.
Vi kom hem mitt på dagen och jag har suttit på balkongen och jobbat på brännan. I sittande ställning vecklade min svullna buk ihop sig till något dragspelsliknande, så jag fick sitta som en båge och spänna ut den för att undvika bleka ränder mellan valkarna.
Om fem dagar är skolan slut. Fem dagar! Undrar om jag lyckas bli av med valkarna till på fredag, då jag ska vara fin och nätt.... ?
Många lustigheter har haglat under helgen, vi är en rolig släkt helt enkelt - fast vi inte är så långa. Hellre kort och rapp än lång och slapp, som jag brukar säga.
För att återgå till lördagens firande kan jag förtälja att det bjöds på MASSOR med god mat, det var fårfioler och skinkor, röror och smörjor, sallader och wraps, gratänger och pajer, potatisar och laxar och så en massa god dricka förstås. Champagne skålade vi i såklart och så bjöds det på vin och öl till maten. Jag är fortfarande mätt och har skitit fyra gånger idag. Det säger allt.
Förutom att äta och dricka har vi också gjort annat:
- spelat badminton och fotboll
- rastat familjens två Golden retrivrar - Razmus och Wilma. De är som zombies. Seidi verkar speedad i jämförelse.
- Simmat
- Solat lite, för helgen har ju bjudit på ett fantastiskt sommarväder!
- Svurit och pruttat ikapp
- Lyssnat på Pappas dåliga skämt
- Skrattat åt min kusin Malins, 12 år, rappa svar på tal
När vi steg ombord på M/S Amorella idag för att återvända hemåt, knatade vi genast till infon för att få nyckel till en hytt som kapten Jan ordat åt oss. När vi öppnade hyttdörren vägrade Farmor att kliva in.
"Det har blivit nåt fel!" skrek hon, medan Joel störtade in och ropade: "Wow! Vilken lyx!"
Vi hade fått kaptenshytten med sovrum, vardagsrum och två toaletter. Champagne och Mariannekarameller stod uppdukat åt oss och när Farmor lugnat ner sig och pustade ut i soffan medan Joel filmade lyxigheterna med min mobil, knackade det på dörren. Det var kaptenen, kollegan till kapten Jan, som undrade om allt var till vår belåtenhet. Samtidigt passade han på att säga att vi fick gå upp till restaurangen och äta oss mätta på vad köket hade att erbjuda. Gratis. Alltså, det är såhär det är att vara Madonna.
Vi kom hem mitt på dagen och jag har suttit på balkongen och jobbat på brännan. I sittande ställning vecklade min svullna buk ihop sig till något dragspelsliknande, så jag fick sitta som en båge och spänna ut den för att undvika bleka ränder mellan valkarna.
Om fem dagar är skolan slut. Fem dagar! Undrar om jag lyckas bli av med valkarna till på fredag, då jag ska vara fin och nätt.... ?
Ut å åka.
På fredag åker fyra generationer på studentfest till Pargas.
Joel, jag, Pappa och Farmor.
Joel, jag, Pappa och Farmor.
Mycky.
Hå hå, ja ja. Här har man inte mycket tid till övers.
Först ska det festas och gås ut på lördagarna, helst ska det hållas på till tidiga morgonen innan man kommer skramlandes längs Västernäsvägen på vingliga cykelhjul och intryckt cykelkorg. Sen går det åt en hel söndag till återhämtning och vips är det måndag... och arbetsdag. Men alltså, för att återgå till helgen kan jag förtälja att allt detta var Miss Åland 1995 - Thherheeseeh Helsings - fel. Hon gör det så bra då hon bjuder oss på Vårspa med massagedyna, bastu, pool och tilltugg. När vi sen var tillräckligt snygga cylade vi ner till Arken och det är ju som vanligt så roligt och trevligt att det är svårt att ta sig hemåt i tid.
Ja... sen var det måndag...
... och vi är inne på nästsista skolveckan. Det är nu man ska stressa ihjäl sig över oskrivna omdömen, ogjort stoff, obekväma arbetstider i hemmet, odrägliga barn och omedgörliga kolleger. Typ. Ingen orkar mer och alla har tappat motivationen. Jag pinar ungarna att träna och träna på avslutningssånger, tills de vill rycka stjärtfjädrarna av "Tuppen Qvintus" i sången och skjuta fågeln som är så fri i "Luffarvisan". Själv är jag svettig, har hjärtklappning och känner mig uppgiven efter en sån där lektion då hela ens energi går åt till att försöka inspirera och engagera 25 vårtrötta 7-8åringar.
Jag som skulle "få gjort" ikväll sitter nu här och bloggar bort omdömesskrivningstiden.
Först ska det festas och gås ut på lördagarna, helst ska det hållas på till tidiga morgonen innan man kommer skramlandes längs Västernäsvägen på vingliga cykelhjul och intryckt cykelkorg. Sen går det åt en hel söndag till återhämtning och vips är det måndag... och arbetsdag. Men alltså, för att återgå till helgen kan jag förtälja att allt detta var Miss Åland 1995 - Thherheeseeh Helsings - fel. Hon gör det så bra då hon bjuder oss på Vårspa med massagedyna, bastu, pool och tilltugg. När vi sen var tillräckligt snygga cylade vi ner till Arken och det är ju som vanligt så roligt och trevligt att det är svårt att ta sig hemåt i tid.
Ja... sen var det måndag...
... och vi är inne på nästsista skolveckan. Det är nu man ska stressa ihjäl sig över oskrivna omdömen, ogjort stoff, obekväma arbetstider i hemmet, odrägliga barn och omedgörliga kolleger. Typ. Ingen orkar mer och alla har tappat motivationen. Jag pinar ungarna att träna och träna på avslutningssånger, tills de vill rycka stjärtfjädrarna av "Tuppen Qvintus" i sången och skjuta fågeln som är så fri i "Luffarvisan". Själv är jag svettig, har hjärtklappning och känner mig uppgiven efter en sån där lektion då hela ens energi går åt till att försöka inspirera och engagera 25 vårtrötta 7-8åringar.
Jag som skulle "få gjort" ikväll sitter nu här och bloggar bort omdömesskrivningstiden.
Hand.
Joels handavtryck i cementen.
"Det kommer att vara kvar där i flera hundra år!"
Freitag.
Idag har jag sprungit "ärenden", medan Joel och Johannes åkte till Moffa för att hjälpa till att gjuta med cement.
Mitt ena ärende var att gå till arbetsförmedlingen och anmäla mig lös from 7 juni. Jag blev väl bemött trots att jag sa saker som:
"Vad ska jag kryssa i under den här punkten: Jag söker arbete - ja/nej. Jag menar, jag skulle ju ljuga om jag kryssade i att jag faktiskt söker arbete, jag VILL ju inte ha nåt jobb i sommar!"
Jag fick veta att för att få ut några pengar måste jag stå som arbetssökande, så jag kryssade snällt i JA-rutan, men passade på att fråga om jag verkligen måste ta något jobb som inte motsvarade min utbildning.
Hon på ams var vänlig och sa att nä, det måste jag inte och det brukar inte dyka upp så många lärarjobb under sommaren direkt.
Jag andades ut, men började hosta lätt då hon även informerade mig om att någon ersättning från facket knappast kommer att rulla in på kontot förrän i augusti.
"Augusti!?" stönade jag. "Vad ska vi leva på i sommar då?"
"Pja, du får väl skaffa dig ett jobb" svarade hon rappt och jag kände hur hon skrattade lite inombords.
Jag lunkade ut med diverse pappersifyllnadsgrejer och "kundkort" med inbokat återbesök i handen.
Sen drog jag till posten, Sparis och Mattssons och sist till Nabbviken där jag möttes av ivriga och arbetande killar.
De hann med lite lek också,spring i vattenspridaren. Först Joel...
... sen Johannes.
Själv sysselsatte jag mig med att bleka håret. Det är alltid lika nervöst...
Mitt ena ärende var att gå till arbetsförmedlingen och anmäla mig lös from 7 juni. Jag blev väl bemött trots att jag sa saker som:
"Vad ska jag kryssa i under den här punkten: Jag söker arbete - ja/nej. Jag menar, jag skulle ju ljuga om jag kryssade i att jag faktiskt söker arbete, jag VILL ju inte ha nåt jobb i sommar!"
Jag fick veta att för att få ut några pengar måste jag stå som arbetssökande, så jag kryssade snällt i JA-rutan, men passade på att fråga om jag verkligen måste ta något jobb som inte motsvarade min utbildning.
Hon på ams var vänlig och sa att nä, det måste jag inte och det brukar inte dyka upp så många lärarjobb under sommaren direkt.
Jag andades ut, men började hosta lätt då hon även informerade mig om att någon ersättning från facket knappast kommer att rulla in på kontot förrän i augusti.
"Augusti!?" stönade jag. "Vad ska vi leva på i sommar då?"
"Pja, du får väl skaffa dig ett jobb" svarade hon rappt och jag kände hur hon skrattade lite inombords.
Jag lunkade ut med diverse pappersifyllnadsgrejer och "kundkort" med inbokat återbesök i handen.
Sen drog jag till posten, Sparis och Mattssons och sist till Nabbviken där jag möttes av ivriga och arbetande killar.
De hann med lite lek också,spring i vattenspridaren. Först Joel...
... sen Johannes.
Själv sysselsatte jag mig med att bleka håret. Det är alltid lika nervöst...
Bror Duktig.
Jag brukar faktiskt vara rätt bra på att vara ledig, dvs. jag gör så lite nytta som möjligt.
Men idag har jag faktiskt lyckats förena nytta med nöje.
Jag har:
1. Skrivit omdömen. Ja, eller börjat åtminstone...
2. Cyklat ner till stan med Joel och Seidi, fikat på Eat, handlat några tröjor till Joel och fikat på Robert´s. En spansk dam tillrättavisade mig vänligt men bestämt då jag gav sista slicket av min glass till Seidi. "No, NO! Socker bad for dog. Diabetes, you know! Batten, batten (vatten, vatten) goood!"
3. Fick ryck och åkte ut och joggade en timme. Det var riktigt skönt, faktiskt, även om jag brukar säga att jag hatar att springa. Jag måste liksom sätta upp korta delmål på vägen, typ: Nu måste jag springa hela grusvägen, vid övergångsstället får jag "vila" (gå). Ska testa´t imorrn igen!
Nu blir det lax i ugn till middag, sen ska jag försöka klara av en dammsugning och golvtorkning innan jag får återgå till att göra så lite nytta som möjligt.
Men idag har jag faktiskt lyckats förena nytta med nöje.
Jag har:
1. Skrivit omdömen. Ja, eller börjat åtminstone...
2. Cyklat ner till stan med Joel och Seidi, fikat på Eat, handlat några tröjor till Joel och fikat på Robert´s. En spansk dam tillrättavisade mig vänligt men bestämt då jag gav sista slicket av min glass till Seidi. "No, NO! Socker bad for dog. Diabetes, you know! Batten, batten (vatten, vatten) goood!"
3. Fick ryck och åkte ut och joggade en timme. Det var riktigt skönt, faktiskt, även om jag brukar säga att jag hatar att springa. Jag måste liksom sätta upp korta delmål på vägen, typ: Nu måste jag springa hela grusvägen, vid övergångsstället får jag "vila" (gå). Ska testa´t imorrn igen!
Nu blir det lax i ugn till middag, sen ska jag försöka klara av en dammsugning och golvtorkning innan jag får återgå till att göra så lite nytta som möjligt.
Lädi.
Jag lever för loven för tillfället. Varje arbetsdag räknas ner till följande ledighet. Och mycket lov har det blivit här i april - maj. Nog har vi det bra ändå! Just nu ser jag fram emot fyra lediga dagar, så att jag orkar med de sista två veckorna innan den RIKTIGA ledigheten börjar - det efterlängtade sommarlovet. Det är ändock med viss oro som jag lägger Schollsandalerna på hyllan för sommarn lär levas på existensminimum. Ingen sommarlön utebetalas till en stackars vikarie. Och jag vägrar sommarjobba, nä... det blir till att stämpla.
Nåja, vi har bara rätt billiga planer: en vecka på stugan, cykelutfärd till Sund... Skara Sommarland, RockOff, öl på uteserveringar, luncher på stan, Berglunds rostiga och rangliga tivoli, shoppa ny bikini... ehhh... hur ska det här gå?!?!
Nåja, vi har bara rätt billiga planer: en vecka på stugan, cykelutfärd till Sund... Skara Sommarland, RockOff, öl på uteserveringar, luncher på stan, Berglunds rostiga och rangliga tivoli, shoppa ny bikini... ehhh... hur ska det här gå?!?!
Rart barn och lugg.
Jag undrar vad han är ute efter, sonabarnet. Han kläcker ur sig den ena smöriga kommentaren efter den andra. Mitt hjärta sväller över såklart.
Efter min klippning:
"Hej, Mamma! Vad FIN du är i håret!"
Igårkväll (rätt uppenbart vad han ville just då, egentligen):
"Jag vill att du ska ligga här hos mig, för jag gillar dig så mycket!"
Idag när han skulle ta en bild av mig:
"Titta, här blev du fin! Fast - du är ju alltid fin!"
Såhär himla fin blev jag efter klippningen. Bilden tog jag själv, Joel är bra på mycket men någon fotograf är han inte! Kolla solbrännan på näsa, kinder och bröst. Najs...
Joel spanar ut över Nabbviken. Vilket sommarväder!
Joel och Moffa åker iväg från stan. Hejdå, vi ses i Sund!
Efter min klippning:
"Hej, Mamma! Vad FIN du är i håret!"
Igårkväll (rätt uppenbart vad han ville just då, egentligen):
"Jag vill att du ska ligga här hos mig, för jag gillar dig så mycket!"
Idag när han skulle ta en bild av mig:
"Titta, här blev du fin! Fast - du är ju alltid fin!"
Såhär himla fin blev jag efter klippningen. Bilden tog jag själv, Joel är bra på mycket men någon fotograf är han inte! Kolla solbrännan på näsa, kinder och bröst. Najs...
Joel spanar ut över Nabbviken. Vilket sommarväder!
Joel och Moffa åker iväg från stan. Hejdå, vi ses i Sund!
Greetings from Sund.
En snabb rapport från Nabbudden, Sund, där Joels moffa bor.
Anlände lite över kl 14 i dag, direkt från "frissan". Nu har jag lugg igen och känner att det nog tar ett par dar att vänja mig vid den. Den känns sned och ojämn, jag måste spegla mig, rätta till den och jag oroar mig över att den ska se flottig ut de dagar jag inte har duschdag.
Eftermiddagen spenderades på altanen med vindruvor och Reader´s digest. Senare åkte vi ut med båten för att ta upp nät. En stackars gädda hade fastnat som jag tvingade Joel att kasta tillbaka i plurret. När vi skulle ta iland kom Seidi springandes, ivrig var hon och skulle i båten. Skutt från bryggan och PLUMS! så hade hon missbedömt avståndet, slagit hakan i relingen och ramlat i plurret. Hon blev lite förvirrad och började simma iland åt fel håll. Joel blev rädd och började gråta och vråla:
"Stackars Seidi, hon slog siiig! Mammaaaa! Hon drunknaaaar!!"
Det slutade med att vi fick hämta henne med båten. När vi skulle ta iland vid bryggan igen blev hon lika ivrig när hon skulle hoppa ur båten. PLUMS! så låg hon i sjön igen. Men ditt lilla klantarsle! Men den här gången simmade hon åt rätt håll och tog sig upp vid strandkanten.
Nu har vi ätit "anntrekåå", Joel badar jacuzzi och jag ska gå och rolla mig i spegeln.
Hejdå.
Anlände lite över kl 14 i dag, direkt från "frissan". Nu har jag lugg igen och känner att det nog tar ett par dar att vänja mig vid den. Den känns sned och ojämn, jag måste spegla mig, rätta till den och jag oroar mig över att den ska se flottig ut de dagar jag inte har duschdag.
Eftermiddagen spenderades på altanen med vindruvor och Reader´s digest. Senare åkte vi ut med båten för att ta upp nät. En stackars gädda hade fastnat som jag tvingade Joel att kasta tillbaka i plurret. När vi skulle ta iland kom Seidi springandes, ivrig var hon och skulle i båten. Skutt från bryggan och PLUMS! så hade hon missbedömt avståndet, slagit hakan i relingen och ramlat i plurret. Hon blev lite förvirrad och började simma iland åt fel håll. Joel blev rädd och började gråta och vråla:
"Stackars Seidi, hon slog siiig! Mammaaaa! Hon drunknaaaar!!"
Det slutade med att vi fick hämta henne med båten. När vi skulle ta iland vid bryggan igen blev hon lika ivrig när hon skulle hoppa ur båten. PLUMS! så låg hon i sjön igen. Men ditt lilla klantarsle! Men den här gången simmade hon åt rätt håll och tog sig upp vid strandkanten.
Nu har vi ätit "anntrekåå", Joel badar jacuzzi och jag ska gå och rolla mig i spegeln.
Hejdå.
Skrotbil.
Jag har ju glömt att berätta....
... den årliga bilbesiktningen har gått av stapeln - under lugna former denna gången. Jag hade (i tid) sett till att lampor lyste och vindrutetorkare var på plats. Nöjt parkerade jag "Carro", 19, framför STOP skylten och inväntade besiktningsman. Han tutade och drog iväg, medan jag och Seidi satte oss i det nya, trevliga väntrummet som inretts. Det är nästan lite samma stämning som man kan tänka att det var förr i ett väntrum på BB avdelningen: nervösa och oroliga bilägare som vankar omkring, medan det springer besiktningsmän till höger och vänster, knapprar på datorer och skriver ut papper. Emellanåt hör man ljud som kommer ifrån besiktningshallen och oroligt undrar man om det är ens egen lilla älskling som får sig en tuff behandling.
Till slut kommer då besiktningsgubben med "domen" och själv håller man på att kräkas - Hur gick det?
"Emmm... jaaaa.... den börjar ju bli lite sliten" blev svaret den här gången = UNDERKÄND!
Jag måste skaffa två nya däck, två nya stötdämpare och lappa rosthål. Och jag har bestämt mig för att Carro nu kommer att få bli vrak på Jägerströms, eller nån annan erkänd skrot. Nu ska jag ha en bättre begagnad bil, helst inte mer än 8-9 år gammal och som rymmer ett stycke labrador i trunken. Nån som har nån på lager?
... den årliga bilbesiktningen har gått av stapeln - under lugna former denna gången. Jag hade (i tid) sett till att lampor lyste och vindrutetorkare var på plats. Nöjt parkerade jag "Carro", 19, framför STOP skylten och inväntade besiktningsman. Han tutade och drog iväg, medan jag och Seidi satte oss i det nya, trevliga väntrummet som inretts. Det är nästan lite samma stämning som man kan tänka att det var förr i ett väntrum på BB avdelningen: nervösa och oroliga bilägare som vankar omkring, medan det springer besiktningsmän till höger och vänster, knapprar på datorer och skriver ut papper. Emellanåt hör man ljud som kommer ifrån besiktningshallen och oroligt undrar man om det är ens egen lilla älskling som får sig en tuff behandling.
Till slut kommer då besiktningsgubben med "domen" och själv håller man på att kräkas - Hur gick det?
"Emmm... jaaaa.... den börjar ju bli lite sliten" blev svaret den här gången = UNDERKÄND!
Jag måste skaffa två nya däck, två nya stötdämpare och lappa rosthål. Och jag har bestämt mig för att Carro nu kommer att få bli vrak på Jägerströms, eller nån annan erkänd skrot. Nu ska jag ha en bättre begagnad bil, helst inte mer än 8-9 år gammal och som rymmer ett stycke labrador i trunken. Nån som har nån på lager?
Mmmmmums!
Alltså, HUR SNYGG är Sören Sundqvist?! Hans vita leende som lyste mot mig på förstasidan i dagens tidning fick mig lika knäsvag idag som det fick mig i högga. Då var jag tretton år och dödskär! Förmodligen var han inte ett dugg kär tillbaka, men alltid trevlig, hejjade och log med det där fina, fina smajlet.
Scrolla ner här för att se Mr Sören bli Mr Åland för typ hundra år sen.
Scrolla ner här för att se Mr Sören bli Mr Åland för typ hundra år sen.
Hetsträning.
De här barnfria helgerna ägnas inte särskilt mycket åt återhämtning och meditation. Nej, det är full rulle från morgon till kväll (och ibland morgon till morgon), speciellt då jag försöker klämma in så mycket träning som det går på fyra dagar. Såhär såg det ut senaste "barnledigheten":
Onsdag Iofs ännu inte barnledig, men lyckades fixa barnvakt och drog iväg på flowin.
Torsdag Bodypump.
Fredag Cirkelträning, USCH vad jobbigt... men skönt! :)
Lördag Push med extra fokus på ben och rumpa.
Det känns härligt i kroppen då jag känner att jag använt mig av musklerna! Nu lär jag inte komma iväg förrän om en och en halv vecka igen och under tiden kommer jag känna mig allt slappare. Blä.
Onsdag Iofs ännu inte barnledig, men lyckades fixa barnvakt och drog iväg på flowin.
Torsdag Bodypump.
Fredag Cirkelträning, USCH vad jobbigt... men skönt! :)
Lördag Push med extra fokus på ben och rumpa.
Det känns härligt i kroppen då jag känner att jag använt mig av musklerna! Nu lär jag inte komma iväg förrän om en och en halv vecka igen och under tiden kommer jag känna mig allt slappare. Blä.
Äta ute.
Idag har vi avnjutit årets första middag på balkongen. Tyvärr äger vi ännu inte några utemöbler, men man tager vad man haver, som jag brukar säga.
- Varför tog du bort min Pucko? undrar Joel.
- För jag vill inte att nån ska se att du får dricka Pucko till maten, svarar jag.
Värt då, när jag ändå skriver det nu.
- Varför tog du bort min Pucko? undrar Joel.
- För jag vill inte att nån ska se att du får dricka Pucko till maten, svarar jag.
Värt då, när jag ändå skriver det nu.
Lördagshappenings.
Så har ännu en helg förlöpt och såklart fick jag nippror på lördagen och ville SE FOLK (annat folk än skolfolk och barn). Jag drog ut på stan på dagen, vandrade runt en stund och bjöd sen in mig på lunch till Tessa. Sen fick jag mig en visning av husbygget som pågår för fullt på Ålandsvägen. Det blir riktigt nice (jag tror jag måste börja gå dit lite oftare, för de har anlitat en riktigt fin målare/byggare)! Lite senare drog jag iväg till Backebergs sportfält för att kolla på när Joel hade sin första fotbollsmatch. Uj, jag ser redan nu mina tendenser till att bli en sån där jobbig fotbollsmorsa som står och ropar och hejjar vilt vid planen och skämmer ut både sig själv och barnet. IFK-killarna förlorade tyvärr med 3-4, men det var en riktigt spännande match!
Fottiskille.
Joel vinkar till mamma. Här "sitter han på bänken", men han viftade också glatt åt vårt håll då han var inne på plan.
Senare på kvällen cyklade jag på mjuka däck ner till Knorring och mötte Fredrika och Daniel för en pubmiddag. Lax blev det för min del, som var riktigt god. De där Strongbowen är också riktigt fina, det slank ner rätt många. När Daniel drog, lyckades vi dra till oss annat sällskap av manligt kön - några innebandykillar. Och innan vi visste ordet av hade jag skjutsat en av dem på min hoj till Arken (resten följde också med, fast de gick).
Diverse lustigheter lyckades jag fånga med min älskade mobilkamera, bland annat ett improviserat "På hemmaplan" avsnitt med the one and only Adam Öhman som ju leder programmet i Aland24 (kolla bara här när han besöker Barbro Sundback). Vilken rar gosse! Som vanligt vred jag inte om nyckeln här hemma förrän tidigt på morgonen och som vanligt hade jag haft roligt, även om det känns som om jag bör bryta den här festavarannanhelg-trenden. Inte moget.
Skolgympa.
Dagens motion - en lektion musik med åk 1-2. Aldrig svettas jag så mycket som då!
Grrr... morr... groff!
Idag har jag nog haft ett riktigt jävligt humör.
Sprättade som en lekfull lax runt i skolan och ordnade och donade och fick skylla mig själv för att jag planerat dåligt och fick göra allt förarbete på rasterna och inte fick sitta ner förrän klockan 13.30 då vi hade planeringsmöte. Då kände jag hur tröttheten liksom bara slog mig i huvudet. Jag vet inte om det var det som gjorde att jag kände mig lite nedtryckt i skorna och fick mindervärdeskomplex under schemaläggningen av kommande läsår. Hursomhelst åkte jag hemåt och var ledsen och till och med lite förbannad.
Känslan har hållt i sig hela kvällen, så jag blev glad då Linda undrade om vi ville komma över på lite kaffe och knäck från i julas. Egentligen hade jag velat åka och bulta skiten ur de vadderade mitsarna på Avancia, eller åtminstone lyft en massa tungt skrot, men som vanligt är det ju svårt att komma iväg och träna.
Hos Linda var de mer glada, speciellt Vilja som kan få vilken surtrut som helst på gott humör genom att "blinka med ett öga" (=knipa ihop BÅDA ögonen och hjälpa till med munnen så att fyra vita små risgryn skymtar i övre och nedre tandraden).
Så åkte vi hem... Joel gjorde läxan för sent som vanligt medan jag rättade engelskahäften.
För att bli glad brukar jag lyssna på den här låten. En gråt-låt egentligen, men den är så fin så jag blir glad. Den ska mina 5-6:or sjunga på skolavslutningen. De gillar den också!
Sprättade som en lekfull lax runt i skolan och ordnade och donade och fick skylla mig själv för att jag planerat dåligt och fick göra allt förarbete på rasterna och inte fick sitta ner förrän klockan 13.30 då vi hade planeringsmöte. Då kände jag hur tröttheten liksom bara slog mig i huvudet. Jag vet inte om det var det som gjorde att jag kände mig lite nedtryckt i skorna och fick mindervärdeskomplex under schemaläggningen av kommande läsår. Hursomhelst åkte jag hemåt och var ledsen och till och med lite förbannad.
Känslan har hållt i sig hela kvällen, så jag blev glad då Linda undrade om vi ville komma över på lite kaffe och knäck från i julas. Egentligen hade jag velat åka och bulta skiten ur de vadderade mitsarna på Avancia, eller åtminstone lyft en massa tungt skrot, men som vanligt är det ju svårt att komma iväg och träna.
Hos Linda var de mer glada, speciellt Vilja som kan få vilken surtrut som helst på gott humör genom att "blinka med ett öga" (=knipa ihop BÅDA ögonen och hjälpa till med munnen så att fyra vita små risgryn skymtar i övre och nedre tandraden).
Så åkte vi hem... Joel gjorde läxan för sent som vanligt medan jag rättade engelskahäften.
För att bli glad brukar jag lyssna på den här låten. En gråt-låt egentligen, men den är så fin så jag blir glad. Den ska mina 5-6:or sjunga på skolavslutningen. De gillar den också!
Move you ass!
Förra veckan var av en minst sagt fullspäckad art. Vareviga kväll var det något program. Jag har inte hunnit röra en tum extra på min kropp och nu börjar det visa sig på humöret.
Jag känner mig fläskig ända in i tarmarna och måste gå och nypa i mina love handles, studera graviditetsbristningarnas bredhet, kolla om gäddhänget dallrar, knipa på insidan av låren, räkna bilringar i sittande ställning och klaga, klaga, klaga över utebliven motion. Till på köpet har lingonveckan och det gör en inte smalare och mindre sugen, direkt. USCH!
Jag vet att det här låter som ett sjukligt beteende, men jag kan trösta er med att jag varken satt fingrar i halsen eller låtit bli att äta, det är helt enkelt så att jag mår bra i både kropp och själ av att röra på mig! Det bästa är att det går så fort att vända tillbaka till de fina tankarna igen. Efter två pass på Avancia och de vanliga hundpromenaderna så mår jag bra i kropp och knopp!
Jag känner mig fläskig ända in i tarmarna och måste gå och nypa i mina love handles, studera graviditetsbristningarnas bredhet, kolla om gäddhänget dallrar, knipa på insidan av låren, räkna bilringar i sittande ställning och klaga, klaga, klaga över utebliven motion. Till på köpet har lingonveckan och det gör en inte smalare och mindre sugen, direkt. USCH!
Jag vet att det här låter som ett sjukligt beteende, men jag kan trösta er med att jag varken satt fingrar i halsen eller låtit bli att äta, det är helt enkelt så att jag mår bra i både kropp och själ av att röra på mig! Det bästa är att det går så fort att vända tillbaka till de fina tankarna igen. Efter två pass på Avancia och de vanliga hundpromenaderna så mår jag bra i kropp och knopp!
Bil-bilder.
Eftersom Joel avskyr att åka bil fick jag hitta på nåt kul att göra på vägen hem från Sund.
"Ta lite bilder på mig då" sa jag. "Säg vilken pose jag ska göra bara!"
"Okej" sa Joel. "Se galen ut!"
"Nu ska du se cool ut!"
"Nu är du en tjuv som håller i en pistol!"
"... en gammal tant som kör bil!"
"... en tuffing som lyssnar på hårdrock!"
"Du gömmer dig för polisen!"
Den här sista bilden är lite lustig, här kan man tro att Joel säger: "Se dum ut", men han knäppte en bild när jag inte visste om det. 
Valborg.
Valborg firades på Klippan i Sund i alltför tajta 70-talsbrallor, skjorta så spänd så det blev "öglor" mellan knapparna och brun manchesterkavaj. Brorsans tjej Maria firade 70 år tillsammans med en kompis och eftersom de är födda på sjuttiotalet skulle alla gäster klä sig tidsenligt.
Såhär såg min outfit ut bakifrån...
Brorsan hade sparat mustasch för detta tillfälle. Fjunigt.
Det var tidig morgon innan jag kom "hem", eller till Mor där jag skulle övernatta. Joel sov också där och på eftermiddagen när jag vaknade följde jag med honom och Elias ut och åkte flotte. Se vilka söta kusiner!
Senare åkte vi till Golfrestaurangen för den traditionella Första Maj Middagen.
Joel passade på att öva lite slag.
Såhär såg min outfit ut bakifrån...
Brorsan hade sparat mustasch för detta tillfälle. Fjunigt.
Det var tidig morgon innan jag kom "hem", eller till Mor där jag skulle övernatta. Joel sov också där och på eftermiddagen när jag vaknade följde jag med honom och Elias ut och åkte flotte. Se vilka söta kusiner!
Senare åkte vi till Golfrestaurangen för den traditionella Första Maj Middagen.
Joel passade på att öva lite slag.