Grrr... morr... groff!
Idag har jag nog haft ett riktigt jävligt humör.
Sprättade som en lekfull lax runt i skolan och ordnade och donade och fick skylla mig själv för att jag planerat dåligt och fick göra allt förarbete på rasterna och inte fick sitta ner förrän klockan 13.30 då vi hade planeringsmöte. Då kände jag hur tröttheten liksom bara slog mig i huvudet. Jag vet inte om det var det som gjorde att jag kände mig lite nedtryckt i skorna och fick mindervärdeskomplex under schemaläggningen av kommande läsår. Hursomhelst åkte jag hemåt och var ledsen och till och med lite förbannad.
Känslan har hållt i sig hela kvällen, så jag blev glad då Linda undrade om vi ville komma över på lite kaffe och knäck från i julas. Egentligen hade jag velat åka och bulta skiten ur de vadderade mitsarna på Avancia, eller åtminstone lyft en massa tungt skrot, men som vanligt är det ju svårt att komma iväg och träna.
Hos Linda var de mer glada, speciellt Vilja som kan få vilken surtrut som helst på gott humör genom att "blinka med ett öga" (=knipa ihop BÅDA ögonen och hjälpa till med munnen så att fyra vita små risgryn skymtar i övre och nedre tandraden).
Så åkte vi hem... Joel gjorde läxan för sent som vanligt medan jag rättade engelskahäften.
För att bli glad brukar jag lyssna på den här låten. En gråt-låt egentligen, men den är så fin så jag blir glad. Den ska mina 5-6:or sjunga på skolavslutningen. De gillar den också!
Sprättade som en lekfull lax runt i skolan och ordnade och donade och fick skylla mig själv för att jag planerat dåligt och fick göra allt förarbete på rasterna och inte fick sitta ner förrän klockan 13.30 då vi hade planeringsmöte. Då kände jag hur tröttheten liksom bara slog mig i huvudet. Jag vet inte om det var det som gjorde att jag kände mig lite nedtryckt i skorna och fick mindervärdeskomplex under schemaläggningen av kommande läsår. Hursomhelst åkte jag hemåt och var ledsen och till och med lite förbannad.
Känslan har hållt i sig hela kvällen, så jag blev glad då Linda undrade om vi ville komma över på lite kaffe och knäck från i julas. Egentligen hade jag velat åka och bulta skiten ur de vadderade mitsarna på Avancia, eller åtminstone lyft en massa tungt skrot, men som vanligt är det ju svårt att komma iväg och träna.
Hos Linda var de mer glada, speciellt Vilja som kan få vilken surtrut som helst på gott humör genom att "blinka med ett öga" (=knipa ihop BÅDA ögonen och hjälpa till med munnen så att fyra vita små risgryn skymtar i övre och nedre tandraden).
Så åkte vi hem... Joel gjorde läxan för sent som vanligt medan jag rättade engelskahäften.
För att bli glad brukar jag lyssna på den här låten. En gråt-låt egentligen, men den är så fin så jag blir glad. Den ska mina 5-6:or sjunga på skolavslutningen. De gillar den också!
Kommentarer:
Postat av: Tessa
Å va fin låt! Asså d kan inte finnas många torra ögon efter ett framträdande av 5:or-6:or till den här låten. Jättefin.
Trackback