jeneli

Jag kanske var lite väl skrytsam igår angående min goda hälsa. Idag ringde nämnligen Sussi från Medimar och gav mig svaren på urin- och blodprovet jag gav igår.
Ni som följt min blogg ett par år sådär, vet ju att jag inte är någon hejjare på urinprov. Och tydligen blev det fel nu med.
"Du har bakterier i urinen" sa Sussi. "Hur gjorde du egentligen när du tog urinprovet?"
"Ehm... jaa, alltså. Jag drog ner byxorna och pissade i muggen, helt enkelt" svarade jag.
"Tvättade du dig före då? Sen ska du kissa en skvätt i toastolen innan du strilar i burken."
Det hade jag såklart inte gjort. Nä, på fastande mage och törstig som ett djur skvätte jag i samtliga droppar av det gula och nästan trögflytande morgonkisset i burken. MEN jag hade faktiskt duschat på morgonen, så särskilt smutsig borde jag ju inte ha varit.
Sussi tröstade mig och sa att det var ett vanligt misstag. Men det var inte utan att jag kände mig lite skitig när hon sa sådär.

Inte nog med det. Mitt kolesterolvärde var liiite högt.
"Du måste röra på dig och inte äta så mycket onyttigt fett!" mässade Sussi.
Jag blev nästan sur. Jag rör på mig JÄMT, nästan så att nån borde säga åt mig att vara still emellanåt. Och nu vet jag att Mor kommer skriva en lång och arg kommentar när jag säger att Sussi rekommenderade mig att äta.... håll i er.... BECELPRODUKTER!
Eftersom jag på äldre dar blitt uppfostrad till att äta riktigt smör, så skrattade jag hårt och länge i luren åt Sussi.
"Nä, sånt skit stoppar jag inte i mig." sa jag.

Nå, jag kan leva med en gnutta högt kolesterol till pappers, huvudsaken att jag själv känner att jag mår bra. Och jag är säker på att riktigt smör från kossan är bättre än ... becel. Nu lämnar jag över ordet till Mor.