Rotten.
Tänk att jag börjar ruttna så fort jag blir instängd mellan hemmets fyra väggar. Påsken - ingen hit. Åkte till mor, till far, i övrigt satt jag bara hemma och blev bara mjukare och mjukare, började lukta illa och antog en brunaktig färg. Sakta men säkert höll jag på att ruttna bort.
Igår ropade Gertrud in mig till henne när jag kom traskandes på parkeringen. Joel hade precis gått till Johannes, så jag vi tog oss en promenad. Jag kände hur jag blev upplyft av lite kompissällskap. Jag har inte träffat NÅN på hela påsken. Förutom päronen då, å jo, det var väl trevligt på sitt sätt också.
Idag. Joel blir sjuk. Ont i halsen och kraxig, hostar så det skräller i bröstet. Vi blir hemma. Imorgon också. Och jag ruttnar.
Imorgon åker Joel till sin pappa. Sen är jag barnledig och Då ska jag TRÄFFA FOLK. Jag har bokat in med Linda redan, vi ska fika/luncha på stan på lördag. Jag vill se folk. Jag vill prata. Jag vill inte ruttna.
Kommentarer:
Trackback