jeneli

Imorrn bär det av!
Vi åker till Uppsala och övernattar hos Lina och Robert och på söndagmorgon tar vi bussen till Arlanda och sedan vidare till Teneriffa! Duktigt skönt ska det bli!

Och jobb har jag fått också!
Igår var jag på anställningsintervju till Övernäs och nappade vikariatet som klasslärare i åk 5. Jätteskönt att det ordnade sig också! Arbetet börjar efter sportlovet. Kul kul!

Jävla liv det är här. Det är ju roligt att "ungarna" har kul, men nån måtta får det va! Och mitt i allt springer hunden med sin kära "knut" och ska vara med.
Dags att spilla i lite gott Lindermans i glaset och bänka sig inför premiären av Let´s dance.
Packa kanske man skulle göra... det blir imorrn.

Trevlig helg!

Herregud hur jag har börjat skriva på sista tiden, meningsbyggnaden är inte av skolexempel direkt. Jag måste fått nåt knäpp efter allt det vetenskapliga skrivandet jag höll på med då jag arbetade med uppsatsen.
Skärpning!

Arbetet på Askuddsvägen har vart tungt och slitsamt, vi har varit trötta och griniga. Luckorna som vi målat har inte blivit bra, även om vi inhandlade en färgspruta för 40 euro och lånat en kompressor som vi stört grannarna med brölet av den stora maskinen. Vi är inga målare direkt. Färgen rann och det blev randigt, så igår tog vi beslutet att rulla luckorna. Henrik slipade, jag rullade och jisses vad bra det blev. Strukturen blir lite annorlunda bara, inte sådär slätt och glansigt som när man sprutar, men vafan! Nu skiter jag i det, nu ska det bli klart! Ikväll kommer hyresvärden för inspektion.

Idag är jag och Joel lediga. Vi ska iväg till Askuddsvägen och skruva upp luckorna, sen till Mariebad och simma.
"Jag tror faktiskt jag kan simma nu!" sa Joel glatt vid frukostbordet. "Vet du varför Mamma? För att jag känner det i min kropp!"
Vi får väl se, det vore ju kul förstås!

Igår var jag vikarie i Källbo. Det gick jättebra.
När jag skulle fylla i timlistan var det första gången jag fick skriva "lärare" i rutan där man anger examen/yrke.

Här kommer receptet! Njut!

25 g jäst
5 del fingerjummet vatten
1 dl solroskärnor
½ dl linfrön
½ msk salt
1 msk sirap
2 rivna morötter
13-14 dl dinkelfullkornsmjöl
1 uppvispat ägg
solroskärnor

Smula jästen i en bunke. Tillsätt vatten och rör om så att jästen löser sig. Tillsätt alla ingredienser förutom mjölet och rör om. Häll i mjölet i omgångar och arbeta degen tills den är fast och smidig. Låt jäsa under bakduk i ca 40 min. Häll ut degen på mjölat bakbord och knåda den smidig och forma den till en rulle. Dela rullen i 20 bitar och forma till bollar. Lägg på smord plåt och låt jäsa ytterligare 30 min. Sätt ugnen på 225 grader. Pensla bollarna med uppvispat ägg och strö på solroskärnor. Grädda mitt i ugnen i ca 10 min.

Lite jobbigt med alla jäsningstider, men det är det värt!

Jag fick en GI-kokbok av mammajohan i julklapp och vi har redan lagat flera recept ur den. Bland annat har smoothie blivit en favorit: naturell yoghurt och frusna bär. Lite linfrön brukar jag blanda i också. Häromdagen lagade vi en god tacopaj och igår satte jag igång att baka bröd kl halv nio på kvällen. Morotsbröd på dinkelmjöl, riktigt mumsigt - och lätt att göra!

Nä, usch... nu är jag trött och led.

I helgen har jag jobbat ett par timmar på Zko, varit på födelsedagskalas och hållit på i lägenheten på Askuddsvägen. Det är ju en del fix där och jag har bara mig själv att skylla för att jag sätter igång projekt som jag inte slutför, som sedan i sista minuten ska fixas. Nu är det målning vi håller på med, och hyresvärden flåsar mig i nacken: "När kan vi komma och titta?"
Men vasatan! Jag har betalat hyra för hela den här månaden, nog fan ska jag väl få ställa iordning i lugn och ro utan att de ska få panik?! Herregud! Jag vill ha det undan NU. Jävla jag.

Idag har jag varit till Pectus och kollat in jobbet där, knappat in några beställningar och vikit lite well nutrition-lådor. Det är för det här jag utbildat mig i 3½ år... bah.  

Men nu är jag inte sugen på nåt alls, jag vill inte göra nångting, bara gömma mig under täcket. Inte ens sugen på Teneriffa är jag.

Ringde Mr Winkelmann och hörde mig för om han hade nåt jobb åt mig.
"JA, kan du vara på Zko idag!?"
Hmm, jag har aldrig satt min zko där förut (hahahah) som försäljare alltså, men det kan väl bli kul.
Klockan två ska jag få en timmes "undervisning" och sen är det meningen att jag ska klara mig själv i butiken fram till 20.

Utöver det fanns det jobb åt mig på Pectus Pack, ni vet - Rosenroten och Omgean. Fast mer administrativt arbete den här gången, scanna in, knappa in och printa ut beställningar.

Vad gör man inte för levebrödet?

Jo, rektorn i Önäs ringde också och ville ha mig på intervju på torsdag nästa vecka. Spännande och nervöst! Sist jag var på anställningsintervju gjorde jag bort mig totalt, fick tunghäfta och hade ingen aning om vad jag var bra på. Är det någon som har något tips, nåt man ska tänka på inför en intervju med rektor och ledningsgrupp?

Jag tror aldrig jag varit arbetslös förut. Jag har haft många jobb i mina dar: städerska på lungavdelningen på ÅCS där jag bland annat fick reda upp toaletten efter att farbror Torvald gjort tarmsköljning och blitt bajsnödig. Jag har haft diverse grill- och restaurangarbeten: jag höll nästan på att bli Dixie-Jenny med hela folket, nära att ta över efter Dixie-Jhonny. Jag har skött om barn samtidigt som jag gick i yrkesskolan och jag har jobbat som lärare. Jag har varit kaffeböna på Robert´s coffee, stått i leksaksbutik och packat rosenrot och omega3 tabletter till finnar med konstiga namn.
Men nu... nu är jag arbetslös.

Så idag ska jag fylla min dag med dessa förehavanden:

- träna kl 12
- hämta adressändringspapper
- träffa Fredrika
- åka till Askuddsvägen och städa
- söka jobb

Igår låtsades jag att jag var bakis bara för att jag skulle få ligga på soffan heela dagen. Jag var uppe redan vid 10-tiden och gick ut med Seidi, åt en macka och damp ner på skinnet i vardagsrummet. Sen låg vi där och trängdes alla tre, fläkte, åt, drack och kollade på dåliga teveprogram hela dagen. Vid 18-tiden släpade vi oss ut och tog en riktig långpromenad och vips försvann skallebanket jag haft hela dagen.
Även fast jag hade sovit till och från hela dagen var jag lycklig när jag fick krypa in under täcket och somna efter James Bond hånglat  kinesiskan i Tomorrow never dies.

Nyårsaftonen blev lugn och pja.... inte som väntat riktigt. Bröderna Karlsson hade styrt till med ett jättefint kalas. Det var bordsplaceringar, fantastiskt god mat (man var mätt efter förrätten) och världens fetaste högtalare som skulle skaka liv i alla stinna gäster. Tyvärr hann vi inte ens med hälften av festligheterna, då vi fick skjuts av snälla Linda hem före tolvslaget för att se till hund och katt. Och ingen av oss tyckte det var väldigt tråkigt att lämna festen. Mest skönt.
Man börjar väl bli gammal.
"Se så mycket ungdomar" viskade vi till varandra när vi stod inne på Bröderna Karlssons Bompa och Bodega och smuttade på välkomstbålen.

Aja... hemma var det lugnt ialla fall. Nylock blev lite nervös när det började smälla, men fläskberget Seidi låg på soffan som om hon bomber och granater hörde till vardagen (jaja du hade rätt Linda... :P). Vi skålade in det nya året med champagne som vi drack upp, blev rätt fulla och gick sen till sängs.

Så, nu är det 2008!
God fortsättning.

Joel har hämtats av sin pappa och vi ska bajsa, klä oss och åka iväg på partaj. Kvällen blir dock ung, eftersom man måste åka hem rätt tidigt och se till att inte Seidi får frispel vid tolvslaget när himlen sätts i brand.
Så det blir till att skåla in det nya året hemma på tumis. Men det gör inget så länge man har sin käresta bredvid sig.
Satan vad smörigt.

Nyårslöfte?

Näeh...

Gott nytt år!

God Jul! ... i efterskott!

Jag har inte haft någon tillgång till "datamatchiiin" sen jag kom hem från Härnta ett par dar före jul, men nu sitter jag i Joels mysiga krypin under sängen och plitar ner några rader. Jättefin säng har han, "Ove". Blå och allt, precis som han beställt. Igår höll jag dock på att slå skallen i bitar i den fina sängbottnen, 140 cm över golvet. Det gjorde så ont så jag började lipa. Hur ofta slår man sig så man grimaserar och tårarna sprutar när man är vuxen?
"Hur gick det?!" ropade Henrik från vardagsrummet.
Jag skämdes nästan för att jag började böla, så jag smög till köket, gned min ömma skalle och försökte desperat torka bort tårarna innan han skulle se dem. Men när de varma armarna kramade om en bakifrån så blev man ju fyra år, kunde inte motstå trösten utan skakade fram några tårar mot hans axel.
"Äh, nu är det bra" sa jag sen kaxigt, snörvlade och torkade ögonen på tröjärmen.
"Men jag är ju rädd om dig, vi har bara en mamma" log han.
Gulle.

Julaftonen var smärtfri. God mat, trevlig familj och framförallt glada och snälla barn! Tomten kom med PS2 till Joel, så de senaste dagarna har gått i spelandets tecken. Det jobbigaste med det är att man måste springa till teven stup i kvarten och hjälpa till med läsning eller trixiga koder.
Jag väntar och längtar tills jag lyckas skrapa ihop slantar till att köpa Singstar och Guitar Hero. Kuuuul!

Nylock har flyttat till Doppingvägen också. Han har tills nu levt som ensamstående på Askuddsvägen, men började tröttna på ungarlslivet. Jag lindade in honom i en handduk och sen satt han lugnt i min famn medan Henrik rattade Carro mot vårt nya hem. Missen har funnit sig väl tillrätta här och har mest sovit. Han har hittat till sin låda, som tur var bara gjort ettan. Fy fan, man har inte haft kattlåda inne på år och dar, nu ska man börja mocka ur den också innan man vågar släppa ut katten för att låt honom göra behoven i naturen.
Jag är också lite nervös över vad Bond, kvarterets skräck och fasa - Ålands svar på katten Måns, ska säga om att Nylock inkräktar på hans revir. Bond är en lurvig, gul och stor frasse som t o m jag är rädd för. Han stryker runt huset här och håller ordning och tornar hotande upp sig till dubbel storlek när jag kommer gående med Seidi, som med svansen mellan benen kurar ihop sig och smiter förbi. Hade hon kunnat, hade hon lagt tassarna över huvudet för att skydda sig för eventuella slag.

Nu ska jag se på teve med sonabarnet.

Hejdå
/Jenny - the teacher

Jag har hunnit med mycket idag!

Var uppe i ottan med älsklingen och vi satt tillsammans och "bläddrade i morgonbladet" över frukostbordet. Sen drog jag till det forna hemmet, Askuddsvägen, för att göra klart kompletteringarna till examensarbetet. Fixade det i ett kick och slirade iväg på dåliga vinterdäck till Rby för att hinna med lite jullunch. Men jag fick inte i mig mer än en skinkbit och ett par köttbullar, något sitter i magen och nej, det är ingen bejbis. Efteråt printade jag ut arbetet, slirade tillbaks till stan, såg en gubbe krocka i stenpelarna utanför Posten, gick in och skickade iväg arbetet till Mittuniversitetet. Puh, andades uuuut och fräste iväg hemåt. Ringde upp rektor på en skola i stan och hörde mig för om arbete. "Sista ansökningsdatum är idag" sa hon, så jag mejlade iväg en kort ansökan och fick lov att komplettera senare.

Ikväll blir det lite glögg hos föreståndare Larsson, men glöggen blir ospetsad för min del. Jag vill ta det lugnt nu, vara med familjen på Doppingvägen, göra fint, pyssla och invänta den fridfulla julen. För fy sablar vad skönt det är, nu är jag klar! Nu är jag en lärare på riktigt!

Det är nu allvaret börjar...

Sitter i datasalen och ska försöka få ihop en komplettering till mitt examensarbete. Den är frivillig, egentligen, men ändå sitter jag och svär, morrar och blir snart galen. Det ska ju vara över nu!!! Hursomhelst har den sista lektionen avklarats och jag har vinkat hejdå till alla kära klasskamrater. Några av dem kommer man aldrig se igen.
Igår hade vi en trevlig afton tillsammans på restaurang. God mat, dryck, sång och skådespel bjöds det på. Mycket trevligt.

Inatt får jag sova själv, Jenny och Maggan har åkt hem. Imorrn åker jag hem och kommer aldrig åter hit.

Sitter här, redo för avfärd.
Väskan packades i ett huj, medan kampen om att få ordning på håret tog desto längre tid. Fy fan, jag vill inte se mig i spegeln längre! Det är råttfärgat, utväxt och stripigt. Luggen hänger i ögonen och vinklar liksom till sig på sidorna, likt Abba-Agnetas frisyr. Kam, tupering, spray, spännen och snoddar kunde inte lösa den värsta bad-hair-dayen på länge. Men nu sitter jag här med spännen, tofs och skuld på axlarna för att jag låter miljön betala för mitt fula hår.
Jag hoppas att Maggan har packat ner kniv och sax, så att hon eventuellt kan göra mig lite fin till jul.

Det som gäller i veckan är redovisning av grupparbete, samt ett seminarium. Men lite kul ska vi ha också och fira vår sista träff på vår sista termin med en god middag på restaurang på tisdagkväll.
På torsdag återvänder jag hem och kommer antagligen ha väldigt blandade känslor i kroppen (och förhoppnigsvis snyggare frisyr). Jag kommer nog vara lättad och nöjd med att jag tagit mig igenom 3½ års studier, men samtidigt kommer det kännas tomt på något sätt. Är det klart nu? liksom. Det kommer inte att bli några fler Härnösandsresor, inga fler vinkvällar på Hospis med Maggan och alla de andra. Inga eldsvådor på Folkhögskolan eller bulor i skallen efter att ha testat Dirty dancing lyftet med Helena. Inga fler garv åt alla högljudda, gröna fisar som förpestar luften i rummet på Hospis av den anledningen att man automatiskt får gaser och dålig mage så fort man befinner sig norr om Sundsvall. Aldrig mer kommer vi ta oss flåsande och svettiga upp för biblioteksbacken eller längta efter kaffe på Studentfiken, bara för att komma på och förbanna oss över att det har stängt på fredagar. Inga fler ångestladdade tentor eller feta inlämningsuppgifter som gör vem som helst redo att kasta in handduken. Inga fler sega föreläsningar i Sigma bredvid sovande klasskamrater. Inga fler stunder av lättnad så man insett att man fixat allt det där som man slitit sitt hår över tidigare.

Nu är det dags att åka upp för att ta farväl till allt detta.
Fy fan vad sorgligt!

Dags igen att återvända till Härnösand - imorgon alltså.

Men nu är njuter jag av söndagkvällen och sitter nyduschad och pillar bort skorpor ur näsan från såret jag haft där i hundra år. Det vill inte helna, men det kanske är för att jag inte slutar pilla.
Vi har ätit så jävla god mat idag, så jag känner mig stinn och mätt för en gångs skull.
Till lunch blev det sallad med massor av tillbehör. Det var kyckling, bacon, majs, soltorkade tomater, oliver, fetaost, gurka, tomat och guacemole + lite annat smått och gott.
Några timmar senare var det dags att fylla den vrålande buken på med rotsaker i ugn (palsternacka, morot, potatis och kålrot), entrecote och pepparrotssås. Asså, herregud vad gott! Till efterrätt lagade vi chokladmousse och grädde till det såklart.
Nu står man sig väl ett tag igen. Typ en timme. Undrar om jag har världens snabbaste ämnesomsättning, för jag känner ingen som är så hungrig som jag.

Hörni.

Jag kommer just från examination och har ett papper med betyget VG i min hand!
Helt otroligt!

Jag är glad!

Nu återstår bara opponeringen imorrn, sen börjar en lärarexamen visa sig!

Wohooo!