Kumlingevisit
Min Farmor är en prickig tant som snart ska fylla 77. Hon bor ensam i ett hus på Kumlinge, i skärgårn alltså, där jag själv föddes och växte upp. Jag och Joel har varit och hälsat på henne i nåra dar.
Farmor har ett munläder som heter duga. Hon är full av kloka visdomsord och har alltid svar på tal. Hon är också bra på att berätta historier från när hon var ung. Som t ex den gången hon tog med den rullstolsbundne Kalle på dans, och när de skulle gå hem blev han pissnödig på vägen. Kalle hade inte bara krokiga ben, utan händerna funkade heller inte som de skulle. Så där stod hon, mitt på byvägen, drog upp hans gylf och slet ut "slangen" och vi må tro att hon skrattade!
Farmor är en väldigt omtänksam människa, som sätter alla andra före sig själv. Därför tycker hon inte att man ska prata om sig själv och kräva: "Jag vill ha...". Sådana gånger fräser hon: "Jag sket ihjäl sig i ett alkärr ifjol!" Sen får man vara tyst, om man lyckas hålla sig för skratt vill säga.
Vad gör man då på en skärgårdsö i två dar? Jo, man kan tvätta bilen både invändigt och utvändigt. Man kan spela kort tre timmar i sträck. Man äter ofta och dricker kaffe och äter massa kakor. Man besöker gravar på kyrkogården och åker till butiken för att köpa mjölk. Man kollar på tv och går och lägger sig tidigt.
Och sen är det rätt skönt att komma hem igen, få sätta sig vid datorn och uppdatera sig om vad som hänt i allas liv de senaste två dagarna.
Gitarrabstinens! Har inte lirat på två dar. Herregud.