Sagotant.

Idag har jag berättat sagor för åk 1-2 och jag fick stående ovationer av min lilla publik. Trots att jag var så impad över Neppes sagoberättande i fredags så är jag nu övertygad om att det inte alls är så svårt att intressera barn för en historia. Bara du har inlevelsen, känslan och dramatiken så har du ungarna med dig och du kan aldrig spela över! Ju mer du spär på, destor roligare tycker de att det är! Det här sagoberättandet ska jag fortsätta med, för det var också härligt kunna få de 25 vildbasarna tysta och stilla i 20 minuter...

Kommentarer:
Postat av: Mor

Jag har varit med om samma! Jag var och lyssnade på Neppe för ett par år sedan och testade därefter i klassen med mina 1-2:or. Efter sagan började alla spontant applodera! Jag kände mig mycket nöjd och tänkte samma sak - det här ska jag fortsätta med. Tyvärr har det inte blivit så mycket berättande, det är ju en del förberedelser. Man måste ju lära sig berättelsen innan man tar sig för att berätta inför publik. Jag minns att Neppe rekommenderade att rita små kort med bilder för att komma ihåg sagan..

Postat av: Jenny

Jag berättade helt enkelt de sagor som Neppe berättade, jag kom ihåg dem helt enkelt. Sen kan man ju göra dem till sina egna också, bara man kommer ihåg att få med poängen på slutet!

2009-03-12 @ 12:35:07
Postat av: Sofie

Alltså herregud, jag skrattar när jag är med dig (alltför sällan) men det här, du är ju så rolig! Sitter och fnissar för mig själv i soffan. Ge ut dina blogginlägg i bokform! :) När får jag komma på sagostundsinspiration?

2009-03-16 @ 20:18:45
Postat av: Jenny

Du får komma på studiebesök närsomhelst!

2009-03-17 @ 19:54:23

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback