Höstlov dag 1.
Vi har höstlov här på skrakis. Tja, egentligen tjuvstartade vi med höstlovet redan i tisdags. Jag VAB:ade som man så fräckt säger i Sverige. Här säger man väl mest att man är hemma med sjukt barn. Nu har barnet i fråga fått nässpray som kanske underlättar andningen och den ska vi spraya friskt med 2-4 ggr per dag tills besöket på barnpoli den 6 november.
Mamman börjar bli lite uttråkad här efter alla sjukdagar och en dags höstlov. Men jag har märkt att det är perfekt att ha tråkigt, för det är då man får saker gjort!
Idag:
- en timmes promenad med Vilja, Linda och Seidi.
- vikt tre maskiner tvätt.
- lagat näringsriktig och mättande kost till båd lunch och middag.
- diskat undan efter varje mål.
- städat i bortglömda skymslen, exempelvis bakom och ovanpå micron.
- röjt bland skorna och hivat en halv sopsäck med bråte.
- sorterat sopor.
- planerat lite inför kommande skolvecka samt gjort tidsschema för förestående utvecklingssamtal
- åkt och boxats med Sofie
Imorrn ska vi fördriva dagen hos Tristan och Carola. Jag har bokat in mig på nån form av behandling, Carola är ju numer utexad som ... som... hudvårdsmänniska? Eller nåt. Det ska bli sååå najs!
Mamman börjar bli lite uttråkad här efter alla sjukdagar och en dags höstlov. Men jag har märkt att det är perfekt att ha tråkigt, för det är då man får saker gjort!
Idag:
- en timmes promenad med Vilja, Linda och Seidi.
- vikt tre maskiner tvätt.
- lagat näringsriktig och mättande kost till båd lunch och middag.
- diskat undan efter varje mål.
- städat i bortglömda skymslen, exempelvis bakom och ovanpå micron.
- röjt bland skorna och hivat en halv sopsäck med bråte.
- sorterat sopor.
- planerat lite inför kommande skolvecka samt gjort tidsschema för förestående utvecklingssamtal
- åkt och boxats med Sofie
Imorrn ska vi fördriva dagen hos Tristan och Carola. Jag har bokat in mig på nån form av behandling, Carola är ju numer utexad som ... som... hudvårdsmänniska? Eller nåt. Det ska bli sååå najs!
Bilder från röda mattan.
Dessa två nya heta sjärnor kunde man skåda på röda mattan under filmfestivalen i Cannes. Nedan ses Jänu P Pettersson, aktuell i nya filmen "Ensam är stark!"
Och här har vi det nya, unga stjärnskottet, Joela Fredlunda, som nyligen gjorde debut som Pippi Långstrump i filmen med samma namn.
Och här har vi det nya, unga stjärnskottet, Joela Fredlunda, som nyligen gjorde debut som Pippi Långstrump i filmen med samma namn.
Joels ljud.
Idag ska Joel till sjukan för andra gången på en vecka. Anledningen är hans "ljudtics", som åtminstone jag försökt ignorera och tänkt att de är nån psykisk åkomma som kommer gå över om ett tag. Men nu har det riktigt eskalerat och "ljuden" har nu blivit ett regelbundet och rytmiskt mönster i set om tre: "snrrppfff, hscchhhk, mmhh". Eftersom en själv känner att det är otroligt enerverande att lyssna på, måste det ju vara sju gånger värre för Joel som även skall tvingas utstöta dessa ljud. På köpet får han ont i bröstet och andnöd, säger han.
Nu har han börjat uttrycka oro för hur han ska orka springa på stranden och dyka i revet då vi åker till Egypten. "Hoppas jag mår bättre i februari" säger han och snorklar lite.
Då får man börja oroa sig, när han själv pratar om hur dåligt han mår och hur han inte orkar springa och leka mer. Och inte kan han somna på kvällarna, tre timmar kan det ta ibland, han har så svårt att andas, så ont i halsen, mår illa etc. etc.
I fredags var Joel till hälsocentralen med sin pappa och nu väntar vi på en remiss till barnavdelningen för vidare utredning. Även om det kanske är nåt psykiskt, så måste man ju i första hand utesluta att det är nåt fysiskt fel på honom. Inte vet jag vad doktorn på hälsocentralen kan hjälpa oss med idag, men nu måste vi börja bena i det här!!!
Internetdejt.
Jag har märkt att jag inte fått EN ENDA intresseanmälning efter mitt skryt om min goda hälsa...
Fast, bloggen är kanske inte rätt forum för en kontaktannons.
Förresten har jag slutat med sånt!
Jag var ju under en period en flitig internetraggare. Herregud, så jag höll på! Stockholm var den givna mötesplatsen, då jag passerade staden ungefär en gång i månaden på min väg upp till Härnösand, där jag pluggade. Det var (utan inbördes ordning) fika på Cityterminalen med Anders, öl på Söder med Martin, promenad med Johan, åktur i BMW med Jagharglömthansnamn, Gröna Lund med Jonathan, middag på kineshak med Rickard, bastubad med Micke och caféhäng med Joni.
Ja, det var en rolig tid, men nu skulle jag aldrig ha tid med sånt där.
Ensam är stark! (Fast även den starke behöver en varm kram emellanåt...) :)
Fast, bloggen är kanske inte rätt forum för en kontaktannons.
Förresten har jag slutat med sånt!
Jag var ju under en period en flitig internetraggare. Herregud, så jag höll på! Stockholm var den givna mötesplatsen, då jag passerade staden ungefär en gång i månaden på min väg upp till Härnösand, där jag pluggade. Det var (utan inbördes ordning) fika på Cityterminalen med Anders, öl på Söder med Martin, promenad med Johan, åktur i BMW med Jagharglömthansnamn, Gröna Lund med Jonathan, middag på kineshak med Rickard, bastubad med Micke och caféhäng med Joni.
Ja, det var en rolig tid, men nu skulle jag aldrig ha tid med sånt där.
Ensam är stark! (Fast även den starke behöver en varm kram emellanåt...) :)
Perjantai.
Tänk att det är fredag igen och här sitter jag instängd i köket och bara väntar på att klockan ska bli halv nie, så jag kan kasta ut Joels högljudda vän, bänka mig i soffan med en kall Björn, en påse chips och Idol.
Idag har jag tampats med 17 högljudda skolbarn och fått ta fram Gordon Ramsay i mig, banne mig! De var helt fredagsstissiga och det värsta är att de är duktigt måndagsfladdriga också. Men tre lugna dar av fem är bättre än inga alls...
Lite annan kalabalik har det varit på jobbet, som gjort mig lite nedstämd så det är tur att jag kommit iväg på combat (i onsdags) och box med Sofie i torsdags. Träning gör verkligen susen för humöret och även om en uppfriskande promenad i rask takt är skönt det med, så är den där totala utpumpningen då svetten strilar och ansiktet är högrött, den bästa medicinen mot dåligt humör.
Nu - inte tänka på jobb.
Nu - ta helg!
Idag har jag tampats med 17 högljudda skolbarn och fått ta fram Gordon Ramsay i mig, banne mig! De var helt fredagsstissiga och det värsta är att de är duktigt måndagsfladdriga också. Men tre lugna dar av fem är bättre än inga alls...
Lite annan kalabalik har det varit på jobbet, som gjort mig lite nedstämd så det är tur att jag kommit iväg på combat (i onsdags) och box med Sofie i torsdags. Träning gör verkligen susen för humöret och även om en uppfriskande promenad i rask takt är skönt det med, så är den där totala utpumpningen då svetten strilar och ansiktet är högrött, den bästa medicinen mot dåligt humör.
Nu - inte tänka på jobb.
Nu - ta helg!
Bakterier och becel.
Jag kanske var lite väl skrytsam igår angående min goda hälsa. Idag ringde nämnligen Sussi från Medimar och gav mig svaren på urin- och blodprovet jag gav igår.
Ni som följt min blogg ett par år sådär, vet ju att jag inte är någon hejjare på urinprov. Och tydligen blev det fel nu med.
"Du har bakterier i urinen" sa Sussi. "Hur gjorde du egentligen när du tog urinprovet?"
"Ehm... jaa, alltså. Jag drog ner byxorna och pissade i muggen, helt enkelt" svarade jag.
"Tvättade du dig före då? Sen ska du kissa en skvätt i toastolen innan du strilar i burken."
Det hade jag såklart inte gjort. Nä, på fastande mage och törstig som ett djur skvätte jag i samtliga droppar av det gula och nästan trögflytande morgonkisset i burken. MEN jag hade faktiskt duschat på morgonen, så särskilt smutsig borde jag ju inte ha varit.
Sussi tröstade mig och sa att det var ett vanligt misstag. Men det var inte utan att jag kände mig lite skitig när hon sa sådär.
Inte nog med det. Mitt kolesterolvärde var liiite högt.
"Du måste röra på dig och inte äta så mycket onyttigt fett!" mässade Sussi.
Jag blev nästan sur. Jag rör på mig JÄMT, nästan så att nån borde säga åt mig att vara still emellanåt. Och nu vet jag att Mor kommer skriva en lång och arg kommentar när jag säger att Sussi rekommenderade mig att äta.... håll i er.... BECELPRODUKTER!
Eftersom jag på äldre dar blitt uppfostrad till att äta riktigt smör, så skrattade jag hårt och länge i luren åt Sussi.
"Nä, sånt skit stoppar jag inte i mig." sa jag.
Nå, jag kan leva med en gnutta högt kolesterol till pappers, huvudsaken att jag själv känner att jag mår bra. Och jag är säker på att riktigt smör från kossan är bättre än ... becel. Nu lämnar jag över ordet till Mor.
Ni som följt min blogg ett par år sådär, vet ju att jag inte är någon hejjare på urinprov. Och tydligen blev det fel nu med.
"Du har bakterier i urinen" sa Sussi. "Hur gjorde du egentligen när du tog urinprovet?"
"Ehm... jaa, alltså. Jag drog ner byxorna och pissade i muggen, helt enkelt" svarade jag.
"Tvättade du dig före då? Sen ska du kissa en skvätt i toastolen innan du strilar i burken."
Det hade jag såklart inte gjort. Nä, på fastande mage och törstig som ett djur skvätte jag i samtliga droppar av det gula och nästan trögflytande morgonkisset i burken. MEN jag hade faktiskt duschat på morgonen, så särskilt smutsig borde jag ju inte ha varit.
Sussi tröstade mig och sa att det var ett vanligt misstag. Men det var inte utan att jag kände mig lite skitig när hon sa sådär.
Inte nog med det. Mitt kolesterolvärde var liiite högt.
"Du måste röra på dig och inte äta så mycket onyttigt fett!" mässade Sussi.
Jag blev nästan sur. Jag rör på mig JÄMT, nästan så att nån borde säga åt mig att vara still emellanåt. Och nu vet jag att Mor kommer skriva en lång och arg kommentar när jag säger att Sussi rekommenderade mig att äta.... håll i er.... BECELPRODUKTER!
Eftersom jag på äldre dar blitt uppfostrad till att äta riktigt smör, så skrattade jag hårt och länge i luren åt Sussi.
"Nä, sånt skit stoppar jag inte i mig." sa jag.
Nå, jag kan leva med en gnutta högt kolesterol till pappers, huvudsaken att jag själv känner att jag mår bra. Och jag är säker på att riktigt smör från kossan är bättre än ... becel. Nu lämnar jag över ordet till Mor.
I gott skick.
Lyckades få Joel isäng FÖRE 21, halleluja! Han var så trött och grinig efter fotbollsträningen och ville inget, orkade inget, kunde inget. Just då skulle han naturligtvis göra undan sin läxa och det slutade med att jag blev arg och drog fram dammsugaren. Jag börjar alltid hetsa, röja, städa, dona när jag blir arg, samtidigt som jag "påttrar", fräser och muttrar. Egentligen borde jag bli arg lite oftare, eller helt enkelt lära mig städa fast jag är glad.
Morgonen började ialla fall bra. Jag var på företagshälsovård. Det var lite mysigt att sitta där med sjuksyrran, medan hon frågade mig om ALLT, verkligen ALLT! Jag öppnade mig och svarade helt sanningsenligt på hennes frågor och kände mig lite speciell då hon verkligen verkade bry sig om mig :)
Jag fick väga mig och mäta mig. Jag gjorde ett syntest och ett hörseltest och fick MVG på alla punkter! Jag kände mig riktigt nöjd med mig själv efteråt, "jag är ett riktigt kap", tänkte jag. Ung och frisk människa i otroligt god kondition, perfekt BMI, utmärkt syn, fantastisk hörsel och kraftig benstomme som inte kommer att urkalkas så hastigt bara jag börjar äta kalciumtabletter. Jag skulle nog ge fina avkommor*, ja... det har jag ju redan ett bevis på.
Att eventuellt anmärka på är den där psykiska biten hos mig. Jag kan ju vara rätt lynnig och hetsig emellanåt. Och... jag städar bara då jag är arg.
* Intresserade kan lämna namn och nummer i kommentatorsfältet.
Morgonen började ialla fall bra. Jag var på företagshälsovård. Det var lite mysigt att sitta där med sjuksyrran, medan hon frågade mig om ALLT, verkligen ALLT! Jag öppnade mig och svarade helt sanningsenligt på hennes frågor och kände mig lite speciell då hon verkligen verkade bry sig om mig :)
Jag fick väga mig och mäta mig. Jag gjorde ett syntest och ett hörseltest och fick MVG på alla punkter! Jag kände mig riktigt nöjd med mig själv efteråt, "jag är ett riktigt kap", tänkte jag. Ung och frisk människa i otroligt god kondition, perfekt BMI, utmärkt syn, fantastisk hörsel och kraftig benstomme som inte kommer att urkalkas så hastigt bara jag börjar äta kalciumtabletter. Jag skulle nog ge fina avkommor*, ja... det har jag ju redan ett bevis på.
Att eventuellt anmärka på är den där psykiska biten hos mig. Jag kan ju vara rätt lynnig och hetsig emellanåt. Och... jag städar bara då jag är arg.
* Intresserade kan lämna namn och nummer i kommentatorsfältet.
Rutsch.
Idag har jag lite ont i min vänstra höft. Det är sviterna efter våldsamma åk i vattenrutschen på Mariebad. 12.05 blev min bästa tid, men ingen av oss (jag, Linda, Patrik) kunde slå Stefan som med tjut och höga skratt susade ner på rygg i fosterställning med badbrallorna vid knäna och landade på 11.43. Det var verkligen en syn då man såg ett rövhål komma farande och en hög med armar och ben som sen landade och förorsakade en mindre tsunami.
Vi reläxade också i bubbelpoolen, svettades en sväng i ångbastun och drog sen hem till Linda och Stefan för lite Singstar. Toppenkväll!
Ingen har väl undgått att Idol har börjat igen och jag har naturligvis mina favoriter.
Krusbollen Rabih.
Musikaliska Mariette
All I want is having you, and music, music, music!
Gud i himmelen vad jag älskar att ha musik med barnen i skolan! Mina 1-2:or är ett väldigt livligt gäng, men de är också otroligt sångglada och snappar lätt upp en text och en melodi. Nu när vi har gått några veckor i skolan, har vi ju lärt oss ett antal sånger och favoriten just nu är en gammal Mora Träsk-dänga som går såhär:
"Sätt ett finger, där smaken slinker in, sätt ett finger där smaken slinker in. Sträck upp händerna och vinka, titta på en vän och blinka, ja sätt fingrarna där smaken slinker in."
Sen ska man sätta fingrarna där lukten, ljudet etc slinker in. Just den här visan är rätt rolig, för den känns nästan snuskig... slinker in förknippar jag med annat på nåt vis. Det är nästan så jag börjar sjunga: "Sätt ett finger, där snoppen slinker in."
Årskurs 6 har också fröken Jenny i musik, och även i bild (äääälskar det med!!!). Ofta är det inte bara att hälsa, instruera och så är man igång med lektionen. Nä, först ska ungarna ha utfrågning och åsikter angående mitt utseende. Ungefär såhär brukar det låta:
"Hej mina kära vänner, idag ska vi spela på xylofonen. Jag har en overhead och - - - ja, Putte?"
"Alltså, jag tycker det är finare när du har håret i en svans härbak, såhär."
Då är det nån annan som inte håller med:
"Näää, du ska ha det utsläppt tycker jag. Det är finast!"
"Jajaaa! Nu fortsätter vi lektionen" invänder jag men hinner bara börja prata igen innan nån viftar med armen.
"Har du nån fråga som rör xylofoner? Annars kan du ta ner handen igen!" säger jag och får sträng min.
"Nää... men, jag bara undrar varför du har så trasiga jeans."
"För att jag råkar tycka att det är snyggt!"
Sådär kan vi hålla på ett tag, innan vi börjar med xylofonspelandet. Ofta frågar de om jag är trött, för att jag är så blå under ögona. Då brukar jag svara att jag blir trött och blå för att de nojsar så mycket.
Men jag älskar trots allt di där ungarna och di där musiklektionerna!
"Sätt ett finger, där smaken slinker in, sätt ett finger där smaken slinker in. Sträck upp händerna och vinka, titta på en vän och blinka, ja sätt fingrarna där smaken slinker in."
Sen ska man sätta fingrarna där lukten, ljudet etc slinker in. Just den här visan är rätt rolig, för den känns nästan snuskig... slinker in förknippar jag med annat på nåt vis. Det är nästan så jag börjar sjunga: "Sätt ett finger, där snoppen slinker in."
Årskurs 6 har också fröken Jenny i musik, och även i bild (äääälskar det med!!!). Ofta är det inte bara att hälsa, instruera och så är man igång med lektionen. Nä, först ska ungarna ha utfrågning och åsikter angående mitt utseende. Ungefär såhär brukar det låta:
"Hej mina kära vänner, idag ska vi spela på xylofonen. Jag har en overhead och - - - ja, Putte?"
"Alltså, jag tycker det är finare när du har håret i en svans härbak, såhär."
Då är det nån annan som inte håller med:
"Näää, du ska ha det utsläppt tycker jag. Det är finast!"
"Jajaaa! Nu fortsätter vi lektionen" invänder jag men hinner bara börja prata igen innan nån viftar med armen.
"Har du nån fråga som rör xylofoner? Annars kan du ta ner handen igen!" säger jag och får sträng min.
"Nää... men, jag bara undrar varför du har så trasiga jeans."
"För att jag råkar tycka att det är snyggt!"
Sådär kan vi hålla på ett tag, innan vi börjar med xylofonspelandet. Ofta frågar de om jag är trött, för att jag är så blå under ögona. Då brukar jag svara att jag blir trött och blå för att de nojsar så mycket.
Men jag älskar trots allt di där ungarna och di där musiklektionerna!
Tjuven.
Schhh... lova att inte säga nåt, men just nu sitter jag med min (rätt nya) laptop i famnen och tjuvsurfar på grannens trådlösa. Jag har ännu inte skaffat eget dito och mitt gamla, trogna modem har tackat för sig. Rätt bekvämt dethär, måste jag säga :)
Något som också kommer att bli bekvämt är våran härliga vistelse i Egypten under sportlovet. JA, vi har äntligen bokat resa. Och det är ett riktigt skönt gäng som ska åka, så det kommer nog att bli en toppensemester. Joel sparar pengar för fullt i sin lilla, rosa spargris och tänker inte köpa n å n t i n g på fem månader, eller vad det är kvar tills resan går av stapeln. Mamman är inte lika säker på att det går att hålla, men tanken var ju god ialla fall :)
Precis som Tessa noterat är det ungefär 1, 5 månader sen jag uppdaterade bloggen, så lite har ju hänt. Här kommer en lista:
- jag har börjat jobba, har 18 energiska 7-8 åringar i klassen som jag försöker tämja.
- jag har köpt en ny härlig dator och även fått ett databord levererat från IKEA. Bordet heter Mikael och är rött. Vi kallar det "Mikal" (åländska för Mikael) här hemma:
"Mammaaa, har du sett mitt Mulle Meck-spel?"
"Kolla om det ligger på Mikal."
- jag har inte lyckats tämja råttfan, hon bet mig i foten häromveckan och jag ringde lätt skärrad till HC för att kolla om min stelkrampsspruta var i kraft. Det var den.
- jag har bokat en resa till Egypten. Jaja, jag vet att jag redan skrev det, men det är värt att sägas igen.
- jag har just upplevt teves mest pinsamma ögonblick, då en tjej trodde det var HON som gått vidare i Idol och jublade och skrek och sprang fram och kramade Jihde, när det faktiskt var tjejen bredvid som tog finalplatsen. Stackars.
Nu kommer jag inte på mer, så... ni har egentligen inte missat så mycket av den oförskönade verkligheten.
Något som också kommer att bli bekvämt är våran härliga vistelse i Egypten under sportlovet. JA, vi har äntligen bokat resa. Och det är ett riktigt skönt gäng som ska åka, så det kommer nog att bli en toppensemester. Joel sparar pengar för fullt i sin lilla, rosa spargris och tänker inte köpa n å n t i n g på fem månader, eller vad det är kvar tills resan går av stapeln. Mamman är inte lika säker på att det går att hålla, men tanken var ju god ialla fall :)
Precis som Tessa noterat är det ungefär 1, 5 månader sen jag uppdaterade bloggen, så lite har ju hänt. Här kommer en lista:
- jag har börjat jobba, har 18 energiska 7-8 åringar i klassen som jag försöker tämja.
- jag har köpt en ny härlig dator och även fått ett databord levererat från IKEA. Bordet heter Mikael och är rött. Vi kallar det "Mikal" (åländska för Mikael) här hemma:
"Mammaaa, har du sett mitt Mulle Meck-spel?"
"Kolla om det ligger på Mikal."
- jag har inte lyckats tämja råttfan, hon bet mig i foten häromveckan och jag ringde lätt skärrad till HC för att kolla om min stelkrampsspruta var i kraft. Det var den.
- jag har bokat en resa till Egypten. Jaja, jag vet att jag redan skrev det, men det är värt att sägas igen.
- jag har just upplevt teves mest pinsamma ögonblick, då en tjej trodde det var HON som gått vidare i Idol och jublade och skrek och sprang fram och kramade Jihde, när det faktiskt var tjejen bredvid som tog finalplatsen. Stackars.
Nu kommer jag inte på mer, så... ni har egentligen inte missat så mycket av den oförskönade verkligheten.
Attityd.
Han har lite attityd, den där åttaåringen.
Mamman: "Nå, du ska inte vara uppe nu, gå och lägg dig igen!!!"
Sonen: "Men det är så sinnessjukt tråkigt att ligga här!"
Stor i orden, men liten på jorden.
Fölseda.
Om någon har missat det, så kan jag berätta att jag fyllde år i fredags.
Tack.
Jag hade för en ovanlighetens skull bestämt mig för att bjuda över lite gäster till min enkla, lilla boning. Många var bjudna via Facebook, några kom.
Dessa var Daniel och Fredrika, Linda, Stefan och Vilja, Tessa, Jonas och Tommen. Jag fick ett stort paket innehållande föremål som mina gäster tyckte att saknades i mitt hem. Det var dricksglas, vinglas, tallrikar och besticklåda, samt ett decilitermått. Även Simon och Ann-Catherine kikade över med en presang, men sen åkte de. SImon påstod att han inte kände sig välkommen, fast jag bad dem sätta sig ner och smaka lite på salladen.
"Beklagar på födelsedagen" trutade han, sen gick dom.
Vi andra, som var på bra humör, åt potatissallad, kex, ost, vitlöksbröd, morotsstavar, chips, dippar och MASSA KRÄFTOR. Vi drack skitsur limebål, öl och vin i nya vinglasen (utan att damma av dem först). Mitt i allt utbrister Tessa:
"Vafan är det här, hahaha".
Yes, hon hade hittat min morotssnopp som jag hade täljt till och gömt bland de andra morotsstavarna. Jag hade egentligen tänkt att den som hittade snoppen, skulle rimma - typ som mandeln i gröten. Men det räckte med att Tessa slickade lite på den, innan hon doppade den i guacemole och svalde.
När vi ätit varm fruktsallad och glass till efterrätt, slog Tommen igång Singstar. Vi fick alla utom Jonas att sjunga och jag försökte samtidigt göra mig lite snygg inför besöket på Stadshotellet. När jag borstat, dragit och svurit över min för långa lugg ett bra tag, slog Tessa slag i saken och började klippa mig. Det kändes inte helt safe, jag visste att hon druckit både cider och vin, men jag litade på att hon var stadig på hand då hon svepte med saxen framför ögonen på mig. MItt i allt nöp det till i ögonlocket och det kom blod! Först nekade hon till att hon klippt mig, tills hon, med sin ledsyn, såg att så faktiskt var fallet. Nåja, det var ingen större skada skedd och luggen blev riktigt bra till slut.
Vilja var på toppenhumör!
Vissa samlade sina kräftskallar som trofeér på tallriken, med "morrhåren" (Jonas uttryck) stickandes utanför.
Andra koncentrerade sig på att trycka i sig så många som möjligt på så kort tid som möjligt och hade inte tid för något slags konstnärligt arrangemang på tallriken.
Firandet fortsatte sen på Arken. Ja må hon leva från bandet och presang från gulliga Carola. En Billabongtisha som genast åkte på. Som vanligt dansades det en hel del, men jag pratade även med folk för ovanligehetens skull. Och vid stängningsdags hade jag ännu inte pratat klart, tyckte jag. Så hem kom jag först på tidiga morgonkvisten.
Mådde riktigt kack på lördagen och låg hela dagen, kvällen och natten.
Det blev en toppenkväll, tack alla för att ni kom och förgyllde min dag!
Tack.
Jag hade för en ovanlighetens skull bestämt mig för att bjuda över lite gäster till min enkla, lilla boning. Många var bjudna via Facebook, några kom.
Dessa var Daniel och Fredrika, Linda, Stefan och Vilja, Tessa, Jonas och Tommen. Jag fick ett stort paket innehållande föremål som mina gäster tyckte att saknades i mitt hem. Det var dricksglas, vinglas, tallrikar och besticklåda, samt ett decilitermått. Även Simon och Ann-Catherine kikade över med en presang, men sen åkte de. SImon påstod att han inte kände sig välkommen, fast jag bad dem sätta sig ner och smaka lite på salladen.
"Beklagar på födelsedagen" trutade han, sen gick dom.
Vi andra, som var på bra humör, åt potatissallad, kex, ost, vitlöksbröd, morotsstavar, chips, dippar och MASSA KRÄFTOR. Vi drack skitsur limebål, öl och vin i nya vinglasen (utan att damma av dem först). Mitt i allt utbrister Tessa:
"Vafan är det här, hahaha".
Yes, hon hade hittat min morotssnopp som jag hade täljt till och gömt bland de andra morotsstavarna. Jag hade egentligen tänkt att den som hittade snoppen, skulle rimma - typ som mandeln i gröten. Men det räckte med att Tessa slickade lite på den, innan hon doppade den i guacemole och svalde.
När vi ätit varm fruktsallad och glass till efterrätt, slog Tommen igång Singstar. Vi fick alla utom Jonas att sjunga och jag försökte samtidigt göra mig lite snygg inför besöket på Stadshotellet. När jag borstat, dragit och svurit över min för långa lugg ett bra tag, slog Tessa slag i saken och började klippa mig. Det kändes inte helt safe, jag visste att hon druckit både cider och vin, men jag litade på att hon var stadig på hand då hon svepte med saxen framför ögonen på mig. MItt i allt nöp det till i ögonlocket och det kom blod! Först nekade hon till att hon klippt mig, tills hon, med sin ledsyn, såg att så faktiskt var fallet. Nåja, det var ingen större skada skedd och luggen blev riktigt bra till slut.
Vilja var på toppenhumör!
Vissa samlade sina kräftskallar som trofeér på tallriken, med "morrhåren" (Jonas uttryck) stickandes utanför.
Andra koncentrerade sig på att trycka i sig så många som möjligt på så kort tid som möjligt och hade inte tid för något slags konstnärligt arrangemang på tallriken.
Firandet fortsatte sen på Arken. Ja må hon leva från bandet och presang från gulliga Carola. En Billabongtisha som genast åkte på. Som vanligt dansades det en hel del, men jag pratade även med folk för ovanligehetens skull. Och vid stängningsdags hade jag ännu inte pratat klart, tyckte jag. Så hem kom jag först på tidiga morgonkvisten.
Mådde riktigt kack på lördagen och låg hela dagen, kvällen och natten.
Det blev en toppenkväll, tack alla för att ni kom och förgyllde min dag!
Detektivbyrån.
Om ni inte hört Detektivbyrån förut, så har ni verkligen missat nåt bra!
Lyssna på Om du möter varg, eller En annan typ av disco.
Hoho, hur musik kan påverka en människa så positivt!
Lyssna på Om du möter varg, eller En annan typ av disco.
Hoho, hur musik kan påverka en människa så positivt!
Granngubbe på fyllan.
Här sitter man på balkongen, i allsköns ro med solkeps och allt och läser Penetrering av Drougge (snuskbok), när det brakar till i buskagen nedanför. Jag hör en kvävd gubbröst: "Ajj, ajjj", lyfter på skärmen på kepsen och kikar över balkongräcket. Där ligger granngubben, med en promillehalt som absolut överstigit det tillåtna för bilkörning gånger 5. För han ligger där han ligger, endast iförd kalsonger och strumpor, fast plånboken har han fortfarande ett stadigt grepp om.
Jag sätter mig hastigt ner på stolen igen och försöker koncentrera mig på boken. Läser en rad, kikar mellan springorna på balkongräcket om gubben rest sig. Han ligger där han ligger. Läser samma rad igen. Funderar på om han är skadad. Jag ställer mig upp och studerar eländet som ligger i fosterställning där i gräset. Inget blod ser jag. Han rör på sig, stönar lite, alltså är han inte död. Borde jag gå ner och hjälpa honom? Nä, han får ligga där han ligger. Han tar sig nog upp småningom. Han lär ju inte frysa ihjäl i den här hettan. Fast tänk om han får värmeslag! Alkohol kombinerat med hetta bådar inte gott. Fast han ligger ju i buskarna, i skuggan av en tall. Nä, har han hällt i sig sprit får han minsann reda sig själv också.
Sätter mig ner igen, läser samma rad en gång till. Kanske jag skulle gå ner ialla fall...? Eller ringa polisen? Knacka på hos nån granne och be om hjälp?
Telefonen ringer. Sofie undrar om jag fick upp tanklocket på bilen (det är en annan pinsam historia...) Vi tjatar en stund, lägger på och när jag går för att kolla till gubben är han borta.
Han är harmlös, gubben, väldigt snäll och särskilt mån om Nylock. Han har berättat att han brukar mata Nylock när han verkar hungrig (=jämt) och han fyller på vatten i skålen som jag har ute på trappan. Men tokigt att en såndär farbro ska hamna i det där skicket titt som tätt.
Jag sätter mig hastigt ner på stolen igen och försöker koncentrera mig på boken. Läser en rad, kikar mellan springorna på balkongräcket om gubben rest sig. Han ligger där han ligger. Läser samma rad igen. Funderar på om han är skadad. Jag ställer mig upp och studerar eländet som ligger i fosterställning där i gräset. Inget blod ser jag. Han rör på sig, stönar lite, alltså är han inte död. Borde jag gå ner och hjälpa honom? Nä, han får ligga där han ligger. Han tar sig nog upp småningom. Han lär ju inte frysa ihjäl i den här hettan. Fast tänk om han får värmeslag! Alkohol kombinerat med hetta bådar inte gott. Fast han ligger ju i buskarna, i skuggan av en tall. Nä, har han hällt i sig sprit får han minsann reda sig själv också.
Sätter mig ner igen, läser samma rad en gång till. Kanske jag skulle gå ner ialla fall...? Eller ringa polisen? Knacka på hos nån granne och be om hjälp?
Telefonen ringer. Sofie undrar om jag fick upp tanklocket på bilen (det är en annan pinsam historia...) Vi tjatar en stund, lägger på och när jag går för att kolla till gubben är han borta.
Han är harmlös, gubben, väldigt snäll och särskilt mån om Nylock. Han har berättat att han brukar mata Nylock när han verkar hungrig (=jämt) och han fyller på vatten i skålen som jag har ute på trappan. Men tokigt att en såndär farbro ska hamna i det där skicket titt som tätt.
Äckärö.
Idag skjutsade vi ut Linda, Stefan och Patrik till Käringsund. De skulle gå på Itech, jag och Joel skulle hyra trampbåt. Vad fantastiskt det var därute!! Vädret gjorde ju stitt till, men även alla glada och halvnakna människor som strosade runt på stranden, badade, hängde på bryggan och i båtar, lunchade på restaurangen eller spelade minigolf. Lite "dunka-dunka" hördes från stugorna intill, där Itecharna hade börjat förfesten inför kvällens bravader.
Vi hyrde en gul trampbåt och åkte runt lite i viken, runt en ö och så iland. Sen fick Joel prova på att tuffa runt i bassängbåten en stund, innan vi vadade ut till ön och bredde ut oss på det varma berget. Vi käkade granatäpple, banan och vindruvor till mellis och tog oss ett dopp.
Sen hoppade vi i bilen och drog oss tillbaka mot stan med glassätarpaus i Kattby.
En trevlig dagsutflykt!
Nu är jag inte alls sugen på att bli härhemma ikväll, jag vill ut och äta och ta en öl på uteservering. Det kanske är sista chansen för i år... Nån som hänger på?!
Vi hyrde en gul trampbåt och åkte runt lite i viken, runt en ö och så iland. Sen fick Joel prova på att tuffa runt i bassängbåten en stund, innan vi vadade ut till ön och bredde ut oss på det varma berget. Vi käkade granatäpple, banan och vindruvor till mellis och tog oss ett dopp.
Sen hoppade vi i bilen och drog oss tillbaka mot stan med glassätarpaus i Kattby.
En trevlig dagsutflykt!
Nu är jag inte alls sugen på att bli härhemma ikväll, jag vill ut och äta och ta en öl på uteservering. Det kanske är sista chansen för i år... Nån som hänger på?!
Strandkul.
Vi spenderar de tryckande heta augustidagarna på stranden.
Spexar´n
Bara ben i skyn
The creation of Adam
Love is in the air
Joel i ringen
Mamman i ringen
Spexar´n
Bara ben i skyn
The creation of Adam
Love is in the air
Joel i ringen
Mamman i ringen
Pheewwww...
Skönt såhär i hettan på kvällskvisten är att jogga, bredvid Joel som cyklar, ner till Gröna Udden. Badkläder under shorts och top, bara slita av sig och springa ner i vattnet och försvinna under ytan.
Bockholm.
Vi har haft två härliga dagar, jag och Joel, tillsammans med våra goda vänner Carola och Tristan. Carola är lite fiffig, förstår ni. Hon kommer på roliga saker att göra och är snäll nog att ringa och höra om vi vill följa med. Så när hon föreslog en övernattning på Bockholm i stuga, var vi inte sena att haka på.
Vi hade ett strålande väder under vistelsen, pojkarna lekte och simmade och mammorna lapade sol, simmade och drack vin. Vi åt god grillad korv och på kvällen gick vi på upptäcktsfärd. Här kommer lite bilder!
Joel gillar att åka båt!
Carola och Seidi också.
Tristan.
Bockholmsstugan.
Pojkarna leker.
Mammorna solar!
Väl tillbaka på fasta Åland, stannade vi i Kroklund hos Larssons och vattensportade lite. Både Tristan och Joel stod för första gången på ett par vattenskidor! Så duktigt för att vara första gången!
Här kommer Joel på vattenskidor!
Vi hade ett strålande väder under vistelsen, pojkarna lekte och simmade och mammorna lapade sol, simmade och drack vin. Vi åt god grillad korv och på kvällen gick vi på upptäcktsfärd. Här kommer lite bilder!
Joel gillar att åka båt!
Carola och Seidi också.
Tristan.
Bockholmsstugan.
Pojkarna leker.
Mammorna solar!
Väl tillbaka på fasta Åland, stannade vi i Kroklund hos Larssons och vattensportade lite. Både Tristan och Joel stod för första gången på ett par vattenskidor! Så duktigt för att vara första gången!
Här kommer Joel på vattenskidor!
Ring, ring.
Idag har jag äntligen varit till banken och ordnat med lånet klart, så från och med nu är lilla bilen officiellt min. Hurraa! Jag har gjort mig massor med ärenden idag och på eftermiddagen drog vi ut till Finby för att åka lite ring, efter båt alltså. Brorsan med familj bor ute hos farsan för tillfället och där finns det ett par båtar att välja mellan. Jag åkte vattenskidor för första gången på många, många år och det gick riktigt bra, även om brorsan påstod att jag bara "draggade" efter. Nå, jag stod stadigt ialla fall. Till skillnad från han. Det var jag som fick lov att köra båten då han skulle åka. Jag är absolut ingen van båtförare så det gick ryckigt och knyckigt och jag var livrädd för att köra på nån av de dolda grynnorna som ligger och lurar under vattnet. Till slut sjönk brollan smidigt ner i vattnet då jag helt enkelt körde alldeles för sakta. När jag sen satte mig i ringen för att åka fick jag igen, då drog han iväg så jag ärligt talat höll på skita ner mig. Jag tänkte: "Åker jag ur i den här farten så dör jag!" Allt fångades på film också, hur jag skrek som en gris om att han skulle sakta farten.
Joel skrek lika mycket då vi skulle åka. Han fick tillslut lyftas i båten igen. Det var tydligen nåt fel på ringen... :)
Joel skrek lika mycket då vi skulle åka. Han fick tillslut lyftas i båten igen. Det var tydligen nåt fel på ringen... :)
Mera självkänsla!
Jag läser Mia Törnbloms Självkänsla Nu! och den väcker många tankar. Som ni säkert redan vet så är självförtroende och självkänsla inte alls samma sak. En person med gott självförtroende har en stark tilltro till personlighetens förmåga att prestera, medan självkänslan är en medvetenhet om den egna personlighetens värde.
Jag tror att jag har rätt gott självförtroende, men en svagare självkänsla. Jag känner igen mig själv mycket i boken, då Mia och andra personer beskriver sina tankar och känslor. Ett exempel är att sitta bland en grupp människor och känna sig som en 4:a (på skalan 1-5) inom ett visst område. Plötsligt dyker en 5:a upp och liksom "tar över", då blir jag avundsjuk och halkar genast ner till nivå 2. Fattar ni?
Hursomhelst, en grej fick mig att fundera på om det har att göra med personers självkänsla, eller om det bara är ett jävligt nonchalant beteende.
Du går på stan och är påväg att passera en bekant människa, nån som du pratat ett par ord med någongång eller kände rätt väl fast för länge sedan. Vad gör du?
a) Söker ögonkontakt och hälsar glatt om personen tittar åt ditt håll.
b) Vet inte riktigt vart du ska titta och funderar om du bör hälsa på den här personen för att till slut vända bort blicken och inte låtsas se personen som passerar.
c) Söker ögonkontakt och hälsar om personen hälsar först.
Jag har själv varit en som hade valt alternativ b. Inte för att jag är nonchalant av mig, utan för att jag varit osäker på mig själv. Känner personen igen mig? Vill personen hälsa på mig?
Nu har jag mer blivit en c, men mitt mål är att bli a!
Nuförtiden har jag så svårt med människor som man stöter på och som så uppenbart låtsas inte se en. Igår var vi på ett centralt fik i stan och en kille som jag känner litegrann stod vid disken. Jag stod mitt framför honom, två meter ifrån men han fokuserade blicken på någonting längre bort strax ovanför mitt huvud. I såna tillfällen ids jag inte hälsa, om personen inte ens vill (vågar??) möta min blick så får det vara. Kan sägas bör att den här personen är en sån man kunde tro att har en god självkänsla, men skenet kan bedra. Kanske hans självförtorende är gott, men självkänslan låg. Annars hade han kanske tyckt att han var värd min hälsning?
Vilket av alternativen hade ni valt?
Jag tror att jag har rätt gott självförtroende, men en svagare självkänsla. Jag känner igen mig själv mycket i boken, då Mia och andra personer beskriver sina tankar och känslor. Ett exempel är att sitta bland en grupp människor och känna sig som en 4:a (på skalan 1-5) inom ett visst område. Plötsligt dyker en 5:a upp och liksom "tar över", då blir jag avundsjuk och halkar genast ner till nivå 2. Fattar ni?
Hursomhelst, en grej fick mig att fundera på om det har att göra med personers självkänsla, eller om det bara är ett jävligt nonchalant beteende.
Du går på stan och är påväg att passera en bekant människa, nån som du pratat ett par ord med någongång eller kände rätt väl fast för länge sedan. Vad gör du?
a) Söker ögonkontakt och hälsar glatt om personen tittar åt ditt håll.
b) Vet inte riktigt vart du ska titta och funderar om du bör hälsa på den här personen för att till slut vända bort blicken och inte låtsas se personen som passerar.
c) Söker ögonkontakt och hälsar om personen hälsar först.
Jag har själv varit en som hade valt alternativ b. Inte för att jag är nonchalant av mig, utan för att jag varit osäker på mig själv. Känner personen igen mig? Vill personen hälsa på mig?
Nu har jag mer blivit en c, men mitt mål är att bli a!
Nuförtiden har jag så svårt med människor som man stöter på och som så uppenbart låtsas inte se en. Igår var vi på ett centralt fik i stan och en kille som jag känner litegrann stod vid disken. Jag stod mitt framför honom, två meter ifrån men han fokuserade blicken på någonting längre bort strax ovanför mitt huvud. I såna tillfällen ids jag inte hälsa, om personen inte ens vill (vågar??) möta min blick så får det vara. Kan sägas bör att den här personen är en sån man kunde tro att har en god självkänsla, men skenet kan bedra. Kanske hans självförtorende är gott, men självkänslan låg. Annars hade han kanske tyckt att han var värd min hälsning?
Vilket av alternativen hade ni valt?